bananabambi

Det känns som om någon nära vän är sjuk när inte min dator inte fungerar. Det är mitt kvällsnöje, att läsa bloggar och pyssla med bilder.

Suck.

Idag har jag varit ledig, for till K-holm och hade en dag med Elis. Handlade på ÖoB´s, storhandlade på Willys och åkte upp på stan och Elick fick lunch på donken och sedan gick vi till en leksaksaffär där Elis fick kolla och drömma.

Väl hemma lagade vi köttbullar, potatis och sås. Elis fick något tokryck och åt typ 25 stycken. Visserligen gjorde jag ganska små, men ändå. Och så har vi hunnit städa ovanvåningen, duschat barn och bäddat rent i sängarna.

Nu ska jag lägga barnen så jag får lite egentid efter de somnat.

Jag hinner egentligen inte skriva nu. Är på väg till jobbet, ska åka trashig pickup för Björn ska eventuellt åka finSaab och köpa fönster. Så jag får åka bulleribångbilen till jobbet. Åhh jag såg just att jag måste flytta om alla bilar ute på tomten, för vilken bil står längst in? Jooo, vår vackra pickup.

Najs. Jobbar delat idag, och ska ut till mamma och pappa en stund mellan passen. Jag är värd fyra timmar av lugn och ro, inte sant? Fast jag känner mig som en vikare som inte åker hem mellan passen. Men jag ska dra med mamma ut på en promenix (hör du det mammsen!) och sedan läsa någon bra tidning. Då får jag förresten köpa med mig en egen, för alla tidningar som finns där hemma är Allers och Svens DAM-tidning.

Å hevetee nu måste jag börja flytta bilar!

Igen. Fast det har varit en skön helg, trots regnet. Och trots barnen. De har härjat något grymt, Elis var inne i någon slags supertrots. Bara jag vände ryggen till hittade han på något skit. Jag manglade mänder av lakarn och handdukar i källaren i går förmiddags, och skulle fortsätta igår kväll. Och bara jag satte på mangeln så var Elis med. Det är okey, förstås. Jag gillar att ha barnen med mig när jag pysslar. Men inte igår.

Efter två minuter försvann han ut i källaren. Stängde av huvudströmbrytaren (jag blev galen). Kastade ut innehållet i en byrå, och då då menar jag ALLT innehåll som ska användas till vintern: vantar, halsdukar, långkallingar som var sorterat och fint vikt. När vi åt en stund senare envisades han med att banka med kniven i tallriken tills jag blev arg. Då gick han från bordet och tog sina hörselskydd och drämde dom i golvet. När jag skulle torka upp på golvet efter barnens kvällsdusch hörde jag honom säga till Alvin "vi slår på mammas dator!". På två sekunder stor jag bredvid Elis som då hamrade i tangentbordet så hela datorn fick tuppjuck (blev jag galen på honom?). Det sista han gjorde var att hälla ut schampoo i toalettstolen medan jag bortade Alvins tänder.

Jag menar, vad är det med honom? En sådan sak, okey. Det tillhör vanligheterna och brukar inte få mig att balla ur. Men alla de där sakerna under tre timmar, jag var helt i kaos och Elis var väl om möjligt ännu sämre.

Nu ska jag åka till jobbet och vila upp mig.

Alvin var så ledsen igår kväll. Pipig, mammig och väldigt sorgsen. Vaknade många, många gånger under kvällen och med darrande röst ville han att mamma skulle komma. Ingen kan låta så ynklig som Alvin, sötnöten. Det räcker nästan alltid med att jag lägger mig bredvid honom, han vill att jag sla ligga på hans arm så det gör jag alltid. Det ultimata myset tycker han. Sedan lägger han andra armen om min hals och så ligger vi där och jag får andnöd nästan omgående, och ont i nacken då jag inte kan lägga hela min huvudtyngt på hans lilla bräckliga arm.

Men under kvällen fick vi göra så väldigt många gånger. Sedan kom han in till oss vid tolv, han skakade så han knappt kunde gå och så sa han att han hade ont i huvudet. Man såg direkt att han hade feber. Och knappt något Alvedon fanns kvar. Jag ringde Björn i torsdags när jag slutade jobbet, när Elis hade feber. Och frågade om det fanns Alvedon kvar "så det räcker". Det fanns en dos kvar, så ja. Det var väl inte helt fel svarat av honom. Men jag hade ju gärna sett att det fanns ännu mer Alvedon kvar än en dos. Så, Alvin fick en halv dos, kräktes upp det och fick den andra halvan som han kräktes upp också. Sedan var det slut på Alvedon.

Alvin var så gullig innan han kräktes, jag bäddade med lite extraskydd i sängen ifall han skulle kräkas. Men han sa att han inte ville kräkas i sängen, han skulle kräkas i "toletten". Och han ville nog gå direkt dit. Och väl framme ställer han sig böjd över toaletten med händerna på toalettringen och sedan börjar han kräkas som på beställning. Han gör nästan alltid så, håller sig och kräks i toaletten sedan. På dagis hade han bannat ett annat barn, som råkade kräkas på en matta. "Man ska faktiskt kräkas i toletten!" Han var väldigt upprörd över att andra barn visst fick kräkas hur som helst.

Så vi får se hur dagen blir. Förmodligen åker jag och Alvin någonstans, kanske till P&M, men utan Elis. Alvin behöver nog ta det lite lungt, och med Elis närvarande blir det absolut inte lugnt. Just nu dansar barnen nakna, och det kommer fortsätta i det tempot om Elis finns i närheten.

Idag jobbar jag bara tre timmar mitt på dagen. Känns lite lyxigt. Vissa timmar kan jag själv styra över, men det ändes inte nödvändigt att styra om till ledig fredag när jag nu är ledig lör-sön också. Jag blev av med min förmiddag idag då jag gick in extra i måndags, men min eftermiddagstur ligger kvar.

Idag blev det mysbyxor, och det känn ganska skönt. Med svalade väder. Jag har grymt mycket jag måste göra inne, allt halkar efter när det är fint ute. Hela jäkla källaren är full av skit. I hela vår stora kökssoffa har jag förvarat ljus och tillbehör. Jag funderade på att sälja det på loppis om jag någon gång får tummen ur och ställer mig och säljer. Men det lutar åt att allt går till tippen istället. Jag orkar inte hålla på. Jag har så mycket billiga ljuslyktor och skit som jag ändå inte har uppe. Och de står i källaren, i lådor. Som jag bara burit ned men inte hunnit sortera.

Och i källaren står praktiskt nog en soptunna, bara att vräka ner i. Dessutom har jag ett litet rum fyllt av saker jag inte vet vad jag ska göa med. Men som egentligen borde upp på vinden. Barnkläder, barnstolar, babysitter, bärssele etc. Saker det kommer ta år innan jag behöver igen, men som jag ändå inte vill kasta. Och det rummet behöver jag vinterförvara alla uteblommor i, plus förvara alla saker som finns i datorrummet. För det rummet ska ju renoveras i vinter. Det hade varit praktiskt att kunna gå in i det, och använda hyllorna som faktiskt finns.

Tvättstugan är dessutom fylld med vinterkläder till barnen, som ska märkas, lagas, sorteras... Och sedan mormors lakarn och handdukar och sådant som ska manglas. Vem vill mangla i solsken? Men idag är det dåligt väder så jag har väl ingen ursäkt att slippa. Har ett virinskåp som ska sättas beslag på och några detaljer som ska målas, därför står det glas, koppas, tallrikar etc överallt förutom i skåpet. Björn ska "fixa några andra beslag som finns någonstans i källaren", och då kommer det aldrig hända något. Han har så mycket annat att småsaker jag vill ha hjälp med liksom aldrig blir av. 

Dessutom har Björn tre rum i källaren som är hans revir. Ett stort rum där vår frys står. Där förvarar han målarfärg och saker som han inte riktigt kan kasta. Sedan han han ett litet rum där det finns ännu mer målarfärg, fönsterramar, lådor med konstiga onämnbara saker etc. Och så han han ju hela pannrummet, med maskiner, slangar, sladdar och verktyg. Vi har så många rum och om bara saker kunde vara organiserade skulle vi ha mer plats. Nu är det bara saker överallt.

Ja, hela huset känns som ett halvt kaos och vi kommer liksom aldrig vidare. Och vår osämja består oftast i att den ena tycker att den andra sprider saker omkring sig. Och det gör vi ju, båda (mest han).

Åhh jag drömmer våta drömmas om IKEAS underbara förvaringsmöjligheter. Förvaring, förvaring, förvaring. Som är hur praktiskt som helst, bara det att vi lyckas alltid förvara fel saker där i. Saker som vi lika gärna kunde lägga upp på vinden, för det läggs in, glöms bort.

Jag tror vi har fel system här hemma.

Var ringer man om man vill ha de där riviga damerna från Rent Hus?

God morgon vänner :-)

Åter igen sitter jag här och frukosterar innan jobbet. Jag insåg att jag gick upp ungefär 40 minuter för tidigt, det tar noll tid för mig att bli klar på morgonen när barnen inte ska till dagis. Sminka mig gör jag faktiskt inte på sommaren, och kläder plockar jag fram dagen innan. Så, att gå upp och äta något till frulle går liksom på tio minuter. Men det passade ju bra med några minuter över, då hinner jag blogga lite.

Idag kommer Sabina och hennes barn över hit och ska fira Alviiino. Så jag bakade en rabarber/äppekaka när jag kom hem igår. Passar som fika med lite vanilöjsås till.

Sedan trasslade jag med mitt öra som jag fått en propp i. Det var så lätt med Juto som jag alltid ringde till, jag fick alltid komma samma dag och få det bortspolat. Gamla Vårdcentralen här i Flen befattade sig inte med sådant. (Maria Juto dog för inte så länge sedan och mottagningen finns således inte kvar). Nu ringde jag vårdcentralen Centrum, och få besked om att jag ska använda revaxör i två dagar innan jag får komma. Åhhh, jag hatar att inte höra något. Två dagar, undrar om de vet hur svårt det är att jobba när man inte hört ett dugg på enda sidan? Jag blir galen. Nu har jag kört med det där äckliga revaxör (bara lukten av det får mig att bli spyfärdig) och så försvann proppen under gårdagen. Men kom tillbaka under kvällen. Suuuuuck. Nu är det (tillfälligt?) borta igen efter en natt med revaxör i, men jag känner att jag ändå inte hör 100%.

Jaja, dagen i-landsproblem kanske. Men ibland måste jag få gnälla lite.

Jag var ute på en bra promenad igår, medan Alvin var ute på sjön med pappa. Jag blev helt genomsvettig och det brukar jag inte bli, och när jag kom hem kände jag mig faktiskt ganska trött i benen. Men jag gav mig sjutton på att jag inte skulle sacka ner något i tempo även om jag blev trött, så det var väl därför. Kul med Spotify i mobilen, har en bra lista med snabba promenadlåter. (Björn den sabotören brukar stoppa in alla möjliga konstiga låter i mina spellistor här hemma. Kul att mitt i en svettig promenad helt plötsligt lyssna på dansband eller någon annan konstig musik han lagt till bara för att jävlas).

Igår beställlde jag (alldeles) för mycket kläder från H&M. Men har ni sett höstkatalogen? My god, så mycket fint! Jag beställde ganska mycket, och allt i en storlek mindre än jag har nu. Det får bli min inspiration, att om jag går ner en sju-åtta kilon till hösten så har jag en massa fina kläder som väntar. Åh, jag har ju rätt mycket fint redan innan, som liksom är för smått nu. Förstår. Men det är extra kul med nytt. Säger en ann schopaholic. (Fast så illa är det inte, inte riktigt i alla fall, haha)

Jag brukar alltid dra på mina beställningar in i det längsta, sedan finns aldrig det jag vill ha kvar och så beställer jag annat skit istället. Nu fanns allt, men en del kommer i augusti och det gör ju inte så mycket, det ska ju inte användas förrän senare. (såg att collaget blev lite slarvigt gjort, få skylla på stress. Om en kvart ska jag vara på jobbet så det är bast att svaluta det här nu). Bye, bye vänner!

Tillbaka på jobbet och det känns som om man aldrig varit därifrån. Skönt på ett sätt.

Igår jobbade jag bara några timmar på kvällen, och jag hade precis hela dagen på mig att hitta på vad jag ville. Samma sak idag. Fast jag vet inte vad jag ska hitta på. Igår var Alvin och jag till återvinningsstationen med mängder av saker, och sedan pantade vi burkar. Sådant hinner jag aldrig annars. Sedan var vi ute hos pappa & mamma, och idag åker vi nog också dit en stund. Jag hoppas att Björn kan ta en av killarna, de hetsar varandra hela tiden så det känns ganska skönt att sära på dom några timmar.

Jag och barnen här käkar frulle vid tv´n nu. Vindruvor, yoghurt, macka och äppelbitar. Jag åt ett torrt elände till macka med kyckling på. Jag hatar fröiga mackor, eller ja, jag gillar inte mjukt bröd alls och speciellt inte de med massa hårda fröer. Möjligen limpa med stekt ägg, men det är ju inte så supernyttigt direkt så det äter jag aldrig.

Nu när jag är tillbaka till verkligheten efter semestern ska jag försöka motionera lite mer, kosten kan jag inte göra så mycket åt. Äter redan ganska bra, och har ingen önskan att äta så himla tråkigt som jag gjorde för två år sedan när jag gick ner så mycket. Det var skittråkigt, för jag fick vara supernoga. Kokade nästan all mat istället för att steka, och höll grymt hårt på att aldrig äta socker och fika mm, förutom en halv dag i veckan (oftast fredagseftermiddagran). Och visst, det var skitkul att faktiskt väga ganska lite. Kul att köpa kläder. Men inte värt den uppoffringen. Jag vill ha ett mellanting.  

Anledningen till att jag gått upp igen är ju att jag inte rör mig något alls i princip, jag hinner aldrig med någon medveten motion. Cykel till och från jobbet samt annan vardagsmotion är ju liksom givet, men det räcker inte. Så jag måste börja göra något. Simma kanske, perfekt när jag har delade turer och dessutom är barnfri mellan arbetspassen.

Mamma, pappa, jag, David och Louise har en vikttävling, sådat gillar jag, det motiverar massor att röra på sig. Vi har tagit vår startvikt (jag tror att jag startar på 80 kilo för någon vecka sedan) sedan ska vi ha målgång 6 månader senare. Och 31 augusti har vi delinvägning. Den som gått ner minst i december får bjuda alla andra på mat. Hehe. Spännande! Vi har startat upp sådant tävlingar två gånger tidigare. En stor lapp med allas vikter och datum finns i ett skåp ute hos P&M. Det var ingen rolig läsning, haha. Alla hade gått upp sedan vi försökte senast. Och jag hade gått upp mest. Huvva. Så den där tabellen är liksom åt fel håll. Fast Louise var duktig, hon hade bara gått upp tre kilo. Och jag elva, tror jag.

Jag tänker inte avslöja alla andra vikter här, men jag kan ju avslöja hur mycker alla lyckas gå ner sedan i augusti.

Nu ska jag väck Mr Munter inne i sovrummet. klockan är halv tio och han ligger än. Jösses, hela dagen hinner ju gå.

Tänk att mina fyra veckor har gått så otroligt fort. Samtidigt som det känns som om jag fått ut mesta möjliga av min semester så känns det ändå som om jag inte hann det jag hade tänkt. Alla barnkläder är fortfarande osorterade. Inte har jag varesig sålt eller namnat allt jag tänkte. Garderoberna är fortfarande stökiga. Källaren ser ut som en bombnedslag och tvättstugan ska vi ite nämna.

Å andra sidan har jag fått massor av sol på mig, en regnig dag har jag haft innan gårdagen. För igår regnade det, och jag gick från fönster till fönster och bara njöt. Och tänkte att det ska bli ganska skönt med höst senare. När det är mörkt och murrigt ute, och man får tända ljus och värma sig vid brasan och... Äh. Sommaren är ju inte slut ännu. Jag ska vara föräldraledig i augusti, barnen får en extra sommarlovsvecka på det sättet. Och jag får njuta av lite extra ledigt.

Jaha, nu har Björn vaknat. Helt otroligt hur grinig man kan vara på morgonen. Han hinner knappt mer än slå upp ögonen förrän han skäller på barnen. Jag är helt säker på att han är grinig för att han vet att jag ska jobba i två veckor, det är ju ingen semester att vara hemma med barnen och inte kunna snickra och mura och bygga. Enligt honom. Elis är i sin värsta trots just nu, man får ta djupa andetag både tre och fem gånger för att inte bli skvatt galen. Känns inte som om man gör annat än skäller, tjatar och säger ifrån.

Idag fyller lillskrutten hela tre år. Den kraken kommer för alltid att vara min lille pojke, oavsett hur mycket han fyller. Det är så sällan han får odelad uppmärksamhet, Elis tar över så mycket om dom är tillsammans. Men idag är det bara hans dag, helt och hållet. Han pratar om sitt kalas, och alla ballonger vi ska sätta upp.

Tyvärr ska jag på begravning klockan elva. Det känns lite fel, jag vill inte åka ifrån på Alvins födelsedag. Men jag ska inte delta i någon minnesstund efteråt. Jag vill hinna hem och förbereda för folk som ska komma.

Vi har köpt en pool till Alvin. En lagom stor, som Björn ska pumpa upp och förhoppnigsvis hinna fylla (om det inte är bevattnigsförbud, men det har jag inte hört något om, inte i Flen i alla fall) när jag är borta. Sedan en pump, Alvin älskar att pumpa saker. Sist hade han pumpat alla däcken på morfars trädgårdstraktor, och det var efteråt punktering på alla fyra. Hehe.

Nu ska jag inte sitta här och slösurfa mer, jag ska plocka ur ett vitrinskåp för Björn tidsoptimisten ska medan jag är borta hinna pumpa och fylla poolen, dammsuga nedervåningen, åka till sitt jobb och hämta saker sam hämta ett tvådelat vitrinskåp hos mina föräldrar.

Så, vi höres lite senare vänner.

Jag har lärt mig att jag och Björn tycker mycket olika om saker. Speciellt viktiga saker. Eller ja, andra saker också.

Som att städa innan man får besök. Björn är fenomenal på att städa källaren om han vet att vi ska få gäster. Som att någon skulle titta där? Eller så tycker han att det aldrig varit mer viktigt att plocka ut hela kylskåpet än just timmarna innan någon ska komma. För att inte tala om att dra ut spisen och torka bakom den. Det måste man göra innan man får gäster.

I morgon kommer det folk då Alvin fyller tre år. Gissa var Björn städar? Joo, bakom BODEN. Så ni som dyker upp i morgon, glöm för gud skull inte att gå in bakom boden och beröm hur väldigt väl tegelstenarna och brädhögarna är staplade. Och hur himla välkrattat det är. För det är just det Björn håller på med nu.

Jag blir alldeles till mig när killarna är gulliga mot varandra. Elis är ganska hårdhänt mot sin lillebror, så det känns extra kul att se när han är mjuk och försiktig.

Alvin hade somnat i en solstol här ute, och låg i skuggan med ett badlakarn som skydd mot all blåst. Så kom Elis fram till honom och klappade, och pussade och sa "-Jag tycker så mycket om honom. Fina Alvin."

Sedan ville Elis ha jordgubbar, och jag ställde ner en skål orensade bär långt ner i kylskåpet så han kunde ta ett par om han ville. Sedan gick jag upp och duschade. Och när jag kom ner igen såg jag utanför att det låg en stoooor hög rensade jorgubbar på bordet bredvid där Alvin sov. Elis ropade åt mig att han rensade dom åt Alvin, han hade plockat ut kniv som han stod och pillade bort det gröna med, och varsin festis. Alvins festis hade han öppnat och ställt precis under hakan på Alvin. Man blir så glad när de faktiskt är riktigt goa och snälla.

Btw. Elis var på sin ombesiktning idag. Han totalvägrade ju använda hörselkåporna sist. Och ögonlappen. Men nu har vi bytt BVC och sköterska, och då gick det galant. Alvins fot är dessutom tvättad och har spritkompresser på, för det är infekterat och taggen är kvar. Men han har inte ont, så vi avvaktar och ser om taggen vandrar ut av sig självt. Jag har pillat ut många vassa små saker ur barnens fötter, men då har det inte varit infekterat. Så vi får se om jag kan göra det själv på honom.

Nu ska jag lägga mig och läsa. Läser en King-bok, Drömfångare. Björn påstår att vi sett den som film, men det minns jag inte. Kanske sov jag till den filmen, sådant förekommer ju i ovanliga fall. Såg i tidningen att Ajvide-Lindqvist skrivit en ny roman. Åhhh, jag måste köpa den i morgon. Älskar hans böcker. Hanteringen av odöda, Låt den rätte komma in, och Människohamn är böcker jag älskar. Dock, kan jag erkänna, är jag inte klar med Människohamn. Jag hade den som talbok, men under en hektisk tid kunde jag inte förmå mig att vara vaken ens så jag hann hitta tillbaka till det kapitlet där jag slutade sist. Jag somnade liksom så fort jag tog upp CD-spelaren. Så, den är jag inte klar med. Men ska ta pocketen tänkte jag.

I morgon ska jag och Maria till Eskilstuna och handla present till Alvin, så någon bokaffär borde jag väl kunna hitta till.

Idag var jag elak mot Alvinkraken. Han har fått något vasst i hålfoten, vi såg det i Mariefred igår. En stenhård böld med var och blod i. Satte på ett skavsårsplåster över dagen, som även fick sitta över natten. Men nu på morgonen var det jättesvullet, och mycket vätska i och bölden var tre gånger så stor som igår. Alvin kunde inte ens stödja på foten. Så jag satt honom på diskbänken, han satt på knä så jag fick bästa vinkel mot fötterna. Och så fick han burkar med vatten att hälla och greja med.

Sedan klämde jag hårt om hela foten och tog snabbt som ögat en nål och stack sönder bölden med, och det vällde ut vätska. Sedan på med sprit och lite Xylocain och ett nytt skavsårsplåster. Egentligen skulle det väl behöva torka utan plåster, att stänga in något sådär och i den här värmen är ju som bäddat för infektioner. Men det får vi ta ikväll när han ska lägga sig, jag tror ändå chansen är större att han får in skräp och bakterier i det där om han går utan plåster. Eller vad tror ni alla mammor som läser?

Nu springer han i alla fall som vanligt, stödjer på foten och kan leka. Men det vassa sitter förmodligen kvar, jag ville inte pilla mer när han var så duktig och lät mig göra allt det andra. Men ska ska till BVC i morgon för treårskontroll, och då kanske man kan få någon att kika på det när vi väl är där.

Just nu är det en sådan här morgon som jag brukar minnas som speciell. Vet inte varför, men jag gillar när det är folk här. Pappa hjälper Björn med att mura, och jag servar med fika. Eller ska serva med fika tänke jag. Barnen leker som galna utanför, och himmel vad kvavt det är. Vid lunch idag ska vi till sommarstugan. Fast egentligen inte till vår, utan till min fasters, som ligger snett granne med vår tomt.

Nu är det dags att steka lite ägg till mackorna :-)

Vi orkade inte göra mat idag, så vi skulle äta rester och lite sill. Det slutade med att vi nästan inte åt någon sill alls. Det fanns så himla mycket mat kvar sedan två dagar tillbaka. Köttbullar, potatisgratäng, korv, grillade revben, grillad kyckling, räksallad, potatissallad. Och så kokade jag potatis och tog fram en mängd olika sillsorter. Gud vad mätt jag är! Nu är det bara pyttelite kvar, och jag överväger att ge det till Sonya när inte Björn ser. (Han tycker det är att kasta pärlor åt svinen när jag ger korv till Sonya).

Nu ska jag ta en åktur med bilen, och hyra mooooovi och köpa goooodis. Jag har inte tittat på tv en enda gång under min semester. Fattar ni att det är någon form av rekord. Jo, visst har jag suttit vid tv´n och sett film med barnen. Men jag har inte kollat på något för egen del. Så ikväll har jag Bacardi på kylning och *fan nu kom finngubben. Åhhh den här jävla grannen, jag blir galen på honom, måste kila...*

Tänk sådan underbar semester jag haft! Och en hel vecka kvar. Sol nästan varenda dag.

Smolket i bägaren ska väl vara Alvin, som är gnälligare, pipigare och mer krävande än någonsin. Han tjuter "maaammmaaaaaa..." precis hela dagarna. Kan inte resa sig upp, kan inte hämta någon själv, kan inte och vill inte och ligger mest i en hög på golvet med ett ben rakt upp för att visa hur himla syyyynd det är om honom. Han är bortskämd, visst. Han lindar mig runnt sitt lillfinger, och jag går på det hela tiden. Och jag blir galen på det han håller på med. Björn är mer grym. Han ryter i år Alvin, hotar med all sköns konstiga staff och Alvin fogar sig och Björn slipper pip och gnäll. Men jag kan liksom inte köra ner en redan ledsen liten kille i källaren. Bara för att han piper. Det gör ont i hjärtat och jag tycker så synd om honom. Istället har jag en pipande, gnällande Alvin son snor runt fötterna så fort inget passar. Och det stör något makalöst. Jag kan inte bära honom hela förbaskade tiden, för det är ju det han vill. Han ska sitta i mitt knä så fort jag sitter eller bäras så fort jag går. Thats it. Och jag orkar inte det, och får då en Alvin som gnällgråter i en hög på golvet. Han kan ligga i timmar, tro mig, jag har försökt härda ut. Just nu är jag väldigt Alvintrött. Och dagen har sjutton inte mer än börjat.

Jag kan ju inte skryta med att jag lägger in speciellt många bilder här, men idag gör jag ett trendbryt och bjussar på tre stycken.



Emil tog en sväng med tratorn, samt med familjen var här och grillade igår kväll. Plus nymålade soffan och bordet. (Det ser dock mycket snyggare ut när Björn inte använder bordet som arbetsplats. Soffan var furufärgad och bordet hade samma färg som bänkskivan.)

Det var ju supervarmt igår, jag och barnen gick mest och flämtade. Bakade en äppel- och rabarberkaka som vi bjöd Emil med familj samt min pappa på när de kom från en husvisning.

(Just nu känner jag mig övervakad, grannfinnen sitter utanför på soffan. Det gjorde han igår med, men då åt vi frukost och gick inte ut. Björn sover fortfarande, och jag håller mig och barnen inne, men jag tycker det är ganska obehagligt att ha honom sittandes där. Han vill ju inget, bara småprata och ibland få vatten. Men det är ändå ett besök vi inte önskar. Svårt det där.)

Elis blev påbackad igår, snacka om att jag blev rädd! Vi cyklade till Rätt Pris, och satt och åt varsin glass utanför när vi var klara. Sedan gick vi ner mot övergångsstället. En bil hade parketad från ovasidan och ner, mitt på övergångsstället, så vi gick på sidan av övergångsstället. Helt plötsligt startade den och girade och backade, rakt på oss! Jag fick tag i Elis överarm, och slet honom bakåt. Men hans ben och cykelt körde gubben på. Han stannade tack och lov, och frågade hur det gick. Jag började nästan lipa, var helt skärrad. Han såg inte Elis, sa han. Och så frågade han om Elis blev rädd, men Elis var mest arg över att jag drog i has arm. Men vi gjorde inte något fel, vi gick sakta snett bakom och igen av oss gick ens nära bilen. Elis ledde sin cykel som man ska på parkeringar. Men gubben startade och backade i samma sekund, så han kan inte ens ha tittat bakåt. Usch.

Annars var dagen finfin, vi grillade tillsammans med Maria, Henrik och Emil. Lättsamt och mycket trevligt. Barnen och jag somnade som klubbade vid tio-tiden, och så sov vi till nio. Wow! Längsta sovmorgonen med båda barnen ever!

Ja, oj vad trevligt det var. Barnen var helt ofattbart snälla, inget bråk och ingen som rymde. Ingen vagn hade vi då Alvin börjar bli för stor för att åka. Barnen var lyckliga då de fick åka häst och vagn upp till marknaden och traktor tillbaka.

Elis köpte upp helaste förrådet av leksakstraktorer och dinosaurer. Alvin köpte en dockvagn. En likadan som jag backade över i höstas. Elis satt på sin filt och var nöjd och lekte med det han hade köpt, och Alvin gick som en hund efter mig med sin lilla vagn. Trots att jag tittade på tråkiga saker som tyger och porslin.

Sedan hittade jag ett vitrinskåp, jag har länge sagt att jag vill köpa ett nytt från MIO. Jag är så trött på vårad helglasade med sprucket glas. Men de är så dyra, fast otroligt fina. Sedan stod det ett vanligt furuskåp bland möblerna, jag bjöd 150 spänn och fick skåpet för det. Nu har jag lite sommarprojekt framför mig, skåpet ska målas, skivan ovanpå ska slipas och sedan ska beslagen bytas. Bänkskivan kommer bli mörklaserad i samma färg som köksbordet, och själva skåpet vitmålat. Så glad jag var efter de fynden!

Nu är det dags fär lite Alvinmys, han är morgonmysig och vill sitta hos mig. Bäst att ta chansen att få kramas lite.

Igår var en helt underbar dag. Satte ute och läste morgontidningen medan Elis såg på tv. Sedan började jag plantera blommor, hade köpt lite nytt när Ekenäs sålde ut för sommaren. Det blev jättefint. Eller, lagom fint. Satte även upp en sliten hylla på boden, där jag satte tre olika hängblommor och lite plantor. Björns första kommentar var: "-Nästa gång kan du få låna mitt vattpass". Han är så gullig. Sådant där bidrar verkligen till att man vill ägna tid åt att göra fint. Fast jag har börjat vänja mig vid syrliga kommentarer från honom.

Efter det åt vi åt vi frulle, barnen fot som galningar in och ut under tiden. Tänk att bara kunna öppna dörren och släppa ut dom, helt underbart. Elis kan vara ute och leka själv, och så gott som Alvin också. Men tillsammans blir de som förbytta och kräver överakning för de hittar på hyss och rackartyg precis hela tiden.

Björn tog Alvin med sig till sitt jobb, och när det kom hem hade Alvin en namnskylt som alla besökare får. Han var väldigt stolt över den.

Jag och Elis tog med gammelmormor ut till pappa och mamma på en fika. Vi var inte där så länge, kanske 2 timmar. Men det var skönt i solen. Och det är lungt att bara ha ett barn med sig. Vet inte om det bara är jag som har sådana busar till barn, men att ständigt ha båda tillsammans gör att jag får kolla dom, gå emellan, städa upp och sära på dom när dom slåss. Oavsett vilket av barnen som är med så är det sådan grym skillnad. Inget bråk om vem som ska göra vad eller vem som hade vad först. Rena semestern.

Väl hemma hann jag precis lova Elis att han skulle få åka traktor. Ja, hans egna lilla då. Elis var så himla glad, letade fram hörselskydden och packade fram fordonet. Så kom finska gubben över. Han kan ingen svenska, jag kan ingen finska men han ska alltid ha hjälp med något. Han gör ingen skada, han kan visst bli vansinnigt arg men hos oss sitter han bara. Pratar lite med hunden, pratar med barnen och vilar i skuggan. Men jag kan inte låta Elis vara runt med sin traktor om gubben sitter här, jag kan knappt koncentrera mig på att andas då. Så Elis fick ta en sax och hjälpa mig att klippa häcken. Manuellt, men häcksax. Det var grymt jobbigt. Klippte nog bara 1/4 av hela häcken, men det var den viktiga delen runt hörnet. Sedan klippte jag min lilla gräsmatteplätt också, efter det gick gubben hem och vi kunde göra mat.

nu är klockan snart nio, och jag måste jaga upp Björn och sedan fixa frulle. Han är segare än segast på morgonen, och idag ska vi till Blacksta. Ska bli så kul!