Jag har aldrig varit allergisk förr, men just är jag övertygad om att det är pollen jag mår dålig av. Näsan är täppt, rinner och jag nyser. Hela tiden. Så har det varit. Flera veckor, och det blir varken bättre eller sämre. Köpte allergitabletter på Apoteket, som jag inte provat ännu. Får väl göra det senare idag, när jag jobbat klart. Kan ju inte gå omkring med två utropstecken under näsan. Huvva.

Igår var en stressig dag, först inledde vi med att gå till skolan med Elis. Träffa fröknarna, de andra barnen och se lokalerna. Sedan lämnades Elis på dagis, jag for med mamma till Ekenäs och köpte lite blommor (rabarber, mina har försvunnit tack vare Björns ömma gräsklippning). Sedan, -stress-stress-stress, träffade jag min kontaktperson. Det hela drog ut på tiden och jag kunde inte hämta barnen förrän en kvart försent. Dagis stängde tre, och jag hann inte i tid. Pinsamt, jag som alltid är så noga med sådant. Efter det åkte vi hem, jag färdigställde lite beställningar som jag hoppas kunna leverera i morgon, gjorde mat och gick sedan ut och ordnade lite i trädgården. Jag har ju fått min hörna, såsom jag beklagat mig. Fyra pallkragar, där jag har potatis, morötter, lök, knipplök, rädisor, gräslök och sallad. Björn gick med på det. Konstigt nog. Vi ägnade en hel dag åt att gräva kompost, jordfräsa ner löv och till sist fylla pallkragarna. Det blev bra.

Har haft en handfull fotograferingar också, skulle ha en i morgon, men den blev inställd. Det var synd, hade sett fram emot att få fotografera brudpar. Men så kan det visst gå ibland. Har en PreWedding-fotografering på lördag, och en par/familj/barn/bil/katt-fotografering på söndag. Kuuuul :) Helgen därpå är det bröllop i Mellösa, åhh mina nerver. Haha! Fast den dagen jag fotograferar utan att känna något pirr i magen, då kanske man har för mycket. Jag vill att det ska vara lite pirrigt, lite nerver. Då gör man sitt yttersta.

Nu ska jag dricka lite kaffe, kopiera lite papper och läsa nyheterna. Har bemanningen på kontoret den här morgonen, hittills lugnt...

Vilka härliga dagar vi haft. Kunnat vara hela egoistiska, skratta tills vi nästan inte kan andas och sedan bara shoppa massor. En kanonminisemester, helt enkelt.

Nu är vi i alla fall på väg hem, lite ledsamt då det säkert dröjer ett år innan vi åker igen. Men då är det ju något att längta till.

Jag har en superbra app, som jag synkat med min kalender. Runmeter heter den. Håller reda på när jag går, hur länge, medelhastighet och sträcka. Samt en karta över sträckan. För en statistiknörd som jag är det skitkul att jämföra dag från dag. Har varit ambitiös och gått nästan dagligen i snart två veckor. Känner att konditionen börjar bli bättre, och det är ju målet.

Men jösses, vad bloggar jag nu för? Godnatt!

Vara med hungrig EFTER jag ätit, än innan?

Jag åt en liten portion kycklinggryta med ett par msk ris, samt ångkokade en halv broccoli, en halv paprika, fyra morötter, 1/3-dels zuccini och en lök. Jag borde vara proppmätt, istället är jag hungrigare än någonsin. Sjuka, jäkla kropp och luras såhär.

God kväll!

Har sovit en stund med barnen, och nu kan jag inte somna. Esther ligger som en liten värmedyna mellan mina fötter, hon värmer massor trots att hon är liten.

Vi skulle se film ikväll, men Björn fastnade med målning i Elis rum. I och för sig bättre det, vi är i stort behov av rummet nu. Elis och Esther lyssnade på ljudbok i dubbelsängen, och jag, Alvin och Sonya låg i Alvins säng. Sonya gjorde precis som Esther brukar få göra, hon kröp upp mellan Alvin och mig och gosade ner sig, och njöt. Fast lyckan blev kortvarig, då det skiljer 33 kg mellan hundarna. Klart enklare att mysa med Esther. Sonya blir så uppspelt av att helt plötsligt FÅ komma upp i Alvins säng, att hon flåsade så vi höll på att svimma av andedräkten. Alvin skrattade så han grät ^^

Nej, nu ska jag sova. Fördelen med att jobba helger brukar vara att man är ledig måndagen därpå, men jag skulle ju varit ledig helgen, vilket innebär att jag glatt (...) får starta jobbveckan i morgon.

Dessutom har jag fått två bröllopsbokningar till, den ena kommer jag få neka då jagredan är bokad det datumet dock. Men så kul ändå :)

Godnatt vänner.

God morgon!

Jag är osminkad, trött och halvfet. Vilket kap. Jag känner mig lika risig som jag ser ut. Nu är det andra söndagen i rad jag jobbar, det är lika "inte okey" som jag känner mig. Men kval övertid ger klirr i kassan, och är det något jag verkligen, verkligen behöver efter sista tidens vab och sjukdom så är det klirr i kassan.

Jag jobbade även i fredags, också extra, men ingen övertid. Men det ger lite komp, att plocka ut vid behov. Fredagen var stressig, först jobb, jobbade in lunchen för att hinna med mina ledsgartimmar, sedan hem och hämta släpet och fara till Katrineholm med David och hämta möbler åt honom. Full fart hemåt, lasta av, och hann bli bjuden på en sallad innan jag skulle jobba igen.

Det har varit mycket jobb senaste tiden, och många störningar på ledig tid. Jag blir galen. För ett par år sedan skaffade jag nytt mobilnummer då jag blev nedringd hela tiden, och det har fungerat fram tills nu. För nu börjar det ringa i den privata, och jag orkar det inte. Har bett alla att respektera att jag har privat nummer, ring för sjutton inte dit och lämna inte ut det till folk som vill ha det! Igår var jag i Stockholm på trädgårdsmässa, och fick ägna en timme åt att messa runt och hitta nummer åt den första som messade mig.

Men mässan var kul, o vad inspiration man får. Jag fick ännu mer idéer till min lilla odlingsplätt jag vill ha på gräsmattan. Men det stötte på motstånd direkt. Vi diskuterade det, jag och Björn. Hur jag skulle vilja ha det, om det kunde funka? Jodå. Det skulle gå. Sa han. Gör en ritning, så kollar vi. Vad bra, sa jag. Men, kontrade han med, inte på gräsmattan. Utan någon annanstans. Var i helvete då, undrade jag. Inte mitt på gräsmattan, bara. För det är för mycket stubbar, för mycket träd att gå runt när man klipper gräset. Han vill inte gå runt en odlingsplätt också. Vad ska jag få ha den då? Frågade jag. Ja, någon annanstans bara, typ vid boden, under/bakom stora björken och tallarna. För varken boden eller björken ska ju inte stå kvar där ändå, så när träden är fällda blir det mer ljus, och när boden är flyttad blir det med plats.

Jag frågade om jag ska behöva hyra en kolonilott, för att få odla något? Men det skulle ju inte behövas. Bara jag inte vill ha landet på gräsmattan.

Här har vi alltså största gräsmattan på Nybble, men ska jag ändå behöva klämma in mitt grönsaksland bakom boden, under en björk och två granar.

För jag kan aldrig i min vildaste fantasi tro att han inom de närmaste åren tänker flytta på boden.

Jag blir så förbannad och frustrerad över att jag aldrig någonsin kan få göra något ute UTAN att bli stoppad innan jag ens fått drömma färdigt. Hela tomten ska bestå av traktorvagnar, jordhögar, stenrösen, brädhögar, tegeltorn, byggställningar, traktorer, grävaggregat, båtar, skotrar och fan och hans moster. Och inget av de sakerna ska "stå där sedan", allt är bara tillfälligt. Vi flyttade in 2004, och det har varit tillfälligt sedan dess.

Jag lovar, jag är också tillfällig. Just nu känns det som om jag flyttar före hans stenhögar.

Tredje PW-dagen, tror det är de ljusa kvällarna som gör det lättare att komma ut. Äntligen igång!

I går mådde jag riktigt bra. Om jag ser till förkylningen, och halsen. Ljuset i tunneln. Det enda som stör(de) är/var allt flagande som ansiktet och halsen pysslar med, sviter efter alla utslag jag hade. Ser inte klokt ut, jag flaggar fortfarande.

Hade migrän som förstörde precis hela lördagsmyskvällen, Björn var inte hemma och jag själv låg i sängen från 18 tills det att barnen hade sett film färdigt, kanske var klockan då åtta. Då somnade vi alla i en hög i sängen.

I morse gick jag upp skapligt, gjorde stekpannebröd och åt lång frukost. Men sedan fick jag gå och lägga mig igen, jag mådde så konstigt och hade så ont i vänster sida av halsen. Trodde det var sviter efter gårdagens migrän. Jag sov en timme i sängen, medan barnen använde mig som kudde och såg film i bärbara datorn. Underbart söndagsmysigt!

Sedan av dagen rullat på, besökt pappa och mamma, barnen härjade som vanligt. Väl hemma började jag må dåligt igen, ni vet det här urriga "sjukdomskänslan" man kan ha, att man småfryser. Har hemskt ont i ryggen och höfterna, och halsen ska vi inte prata om, men den här gången gör det fruktansvärt ont precis under öronen, jag kan knappt öppna munnen.

Det här är bara småsaker jag gnäller över, och det är löjligt när så många andra drabbas av värre saker. I morgon är en bättre dag :)

Vilken sjukdomsblogg det här har blivit. Jag rapporterar bara om hur dåliga vi är.

Gårdagen var hemsk, jag är nästan feberfri, men har en hals som knäcker mig. Det gör så ont! Jag gurglade Jäger igår kväll, och mja, det hjälpte lite faktiskt. Men det kan jag ju inte göra dagtid.

I natt flydde Björn till soffan, jag snarkade så. Igen. Jag höll på att få panik över att inte kunna svälja, vaknar med hela halsen igensatt och så kan jag inte harkla eller svälja bort det, varenda muskel går i strejk när man vet redan innan hur fruktansvärt ont det gör.

Idag har jag dessutom fått någon reaktion på något, hela ansiktet, halsen och bröstkorgen är rödflammig och det hettar och kliar. Vad är det nu då?

Till råga på allt så vad Alvin ledsen igår, över örat. Att det gjorde ont och kliade. Då sa jag till honom att om han mår dåligt på dagis skulle han säga till fröknarna så skulle jag hämta honom. Det tyckte han lät bra, sa han. Och flinade. -Vad händer om jag luras? sa han. -Jag blir ledsen över att jag inte kan lita på dig, svarade jag.

Men sedan klurade jag på det där under natten,att de är stort ansvar att lägga på en som inte ens är fem år. Att välja själv om han är pigg eller sjuk, det beslutet ska ha inte behöva ta. Så jag bestämde i natt att vi båda skulle vara hemma och kurera oss. Elis får gå lite kortare dag, så tar Alvin och jag en prommis och hämtar honom efter lunch.

Just nu ser jag på någon brittisk serie om trasiga hus, jag hinner aldrig någonsin se serier på dagtid (inte kvällstid heller för den delen), och det känns lie vardagslyxigt faktiskt. Kaffe, hundar och en snusande Alvin i rummet intill. och jag behöver inte känna att jag måste så mycket, både Alvin och jag är ju faktiskt sjuka. Städa och tvätta gjorde vi igår, jag ska verkligen försöka att inte ha någon prestationsångest idag.

Idag mår jag precis lika dåligt som igår. Fy sjutton, förbannade feber. Har dessutom haft så ont i halsen i natt, och inte kunnat svälja. Björn flydde sovrummet för jag snarkade så. Det har jag inte märkt själv, men kan ju tänka mig att det stämmer.

Idag ska jag dessutom ha en inskolning med mig, och när jag själv inte mår bra hade jag ju velat ta en lugn dag, det är ju dessutom söndag även på jobbet. Men istället ska man göra allt det där man måste gå igenom på intro, jag orkar knappt stå upp så hur sjutton ska det gå. Ja, nu gnäller jag och tycker synd om mig själv, men det kan man väl få göra ibland?

Jag har dessutom lämnat in mängder av ledighetsansökningar nu. Ska vara föräldraledig en hel månad i sommar, så barnen får ett riktigt långt sommarlov. V. 25-32 är jag ledig. Ska bli grymt skönt, underbart! Får plocka lägstanivådagar, har inga andra kvar. Blir lite fattigt, men det är det värt. Sedan har jag plockat mer FL, dagen då Elis fyller sex år skulle jag jobba men har tagit ledigt. Har även tagit komp när svärmor fyller på påskafton. Brukar inte ta ledig utan brukar byta och trixa med mina arbetskamrater, men man är lite låst ifall den man bytt med blir sjuk, då är man så illa tvungen att jobba ändå. Bättre att kompa, ta FL eller semester.

Igår cyklade jag till jobbet, det tog tre minuter och jag höll på att svimma när jag hoppade av. Idag kunde jag ta bilen, kändes lite bättre. Men jag har så ont i kroppen, och så är jag håglös. Orkar inte resa mig för att fylla kaffe ens. Nä, nu ska jag sluta gnälla, blir ju inte bättre av det.

Mellan mina pass ska jag bara hem och vila. Kanske spela tv-spel eller se film med barnen, bara göra så lite som möjligt. Björn skulle visst åka någonstans med bilen, han sa inte vart men jag kan tänka mig att det var något till Elis rum som skulle inhandlas. En söndag... Jaja.

Nu ska jag linda i mig i min jacka och blunda en stund. Telefonen är dödligt tyst, det är skönt för jag fick min dos av bemanning igår tycker jag.