Jobb.
Fick en sådan här wakeupshock eller vad man ska kalla det, när jag stod vid kaffebryggare på jobbet nyss. Jag var helt övertygad om att jag hade knallat hit i pyamasbyxor. Även om jag kunde kontrollera det genom att titta ner sekunden senare så blev jag obeskrivligt nervös, under den sekunden. Usch, sådant brukar jag kunna drömma om ibland, att jag kommer knallandes till jobbet i pyamas. Jag har faktiskt satt på mig ytterjackan över pyamasbyxorna en gång, men när jag ska ta på skorna inser jag ju att byxorna är fel. I morse var det så kallt inne att jag fick ta PÅ pyamasen innan jag gick ner och packade frullen, hade mina kläder där nere och det var ju svinkallt att göra sig klar på toaletten utan kläder. Värmen i huset är inställd på det här milda vädret som varit ett par dagar, och nu när det blev så kallt i natt blir det kallt inne. Skönt att komma till jobbet och värma sig.
Bunkrade upp med en jättefrukost att ta med, var så tidig idag att jag gott hann äta innan min arbetstid började vid sju. Barnen började vakna när jag klädde mig, så jag ville inte skramla med frukost hemma. En fiberyoghurt, ett paket frysta blåbär och hallon, och en "subs" med messmör. Och ett glas tranbärsjuice och kaffe. Ja, ni som känner mig vet att jag kan äta mängder till frukost. Men efter subsen var jag illamående, känner mig inte riktigt 100 idag så bären och yoghurten får jag ta senare, till lunch kanske. Typiskt att börja må dåligt när jag har ett 13-timmarpass framför mig.
Björn började förra helgen med att gnälla över halsont. "Mowahahaha" tänkte jag i mitt stilla sinne. Vilken vekling. Fel på immunförsvaret måste han ha som alltid blir sjuk. Morgonen därpå vaknade jag med halsont och nästäppa. Fuck. Nu har jag dessutom fått en sån här rosslig hosta, ni vet när det låter som det skallrar i bröstet. Suck och stön. Det är säkert så bara för att jag och Madde (och mamma) bestämt oss för att börja träna ordentligt igen. Bara träningen kommer på tal så blir jag förkyld. Min kropp vill helt enkelt inte träna.
Jag och mamma har bestämt att vi ska ha en "vikttävling". Det hade vi förra sommaren. Då var pappa med också, papps, ska du delta den här gången också? Vi väger oss och redovisar resultat en gång i veckan och förlorarren efter x antal veckor får bjuda de andra på mat. Jag kanske ska outa allas vikter här på bloggen så det blir lite mer allvar? I höstas drog pappa i sin byxlinning vareviga gång han såg mig och tjatade "Sju kilon nu." och "Nio kilo! NIO kilo Hanna". Det var när jag precis börjat jobba och började gå upp i vikt igen (har ökat på mig sju trista kilon sedan jobbstarten i september). Då var pappsen mallig över alla kilon han lyckades bli av med, och detta EFTER vår lilla vikttävling. Men sedan tystnade det där tjatet, och numer gnälls det över att han aldrig förr vägt så mycket som han gör. Hoho.
Men jag behöver verkligen gå ner mina pålagda kilon. Känns som att 63 kilo, där jag låg, var lagom. Nu väger jag knappa sjuttio, och jag vet ju att jag gått upp då jag slarvar med maten, har alldeles för goda helger och rör på mig i princip ingenting alls. Det var ju liksom aldrig svårt att gå ner. Jobbigt var det, men det är det ju för alla som ska gå ner, men jag hade aldrig svårt. Bara äta bättre och röra på mig. Svårigheten ligger ju i att få motivationen. Förr var träningen min enda lediga stund, och då blev det som ett sug att få vara ifred ett tag. Nu är jag själv så ofta att det inte känns så viktigt längre. Måste försöka hitta en balans i det där. Men snart är det så ljust och varmt ute på kvällarna att jag kan jogga igen, det är skönt. Gillar inte att bylta på mig underställ/varm tröja och jacka och sedan halka ut på någon isig trottoar. Svinkallt när man börjar och ont i lungorna gör det att träna när det är så kallt. Usch vad gnällig jag är ;-). Kommer bli lättare när det är ljust ute.
*joggar efter kaffepåtåren*
Jag fattar inte varför jag inte lyckas brygga gott kaffe av Lövbergs Lila. Antingen tycker jag inte om den sorten bara, eller så klarar jag inte att brygga av det. Hemma har vi alltid Gevalia, men här blandas det sorter vartefter folk fyller på i kaffeskåpet. Och jag får alltid LL-kaffe att smaka beskt och starkt. Och så blir magen helt knas av det, börjar knorra och bubbla.
Jag kom på att jag Missade Let´s Dance igår. Vilken besvikelse. Fick ju äta god pizza istället, men jag hade ju planerat att se det. Vet inte ens vem som åker ut, men det är väl bara att kolla på någon av kvällstidningarnas löp så ser man det. Ska se om jag kan lyckas se Schlagern ikväll. Ja, jag gillar sådant, faktiskt. Fast jag bojkottar SVT´s förbannade rösttrassel, jag tänker inte gå med på deras system som bara går ut på att suga ur mer pengar från tittarna. Skulle det vara såhär rörigt att rösta om samtalen vore gratis? Knappast. Men titta kan jag göra.
Innan jag började blogga hann jag rapportera in mina senaste OB-tider och diffa lite i TimeCare, så jag har inte SÅ dåligt samvete över att jag bloggar på arbetstid. Anledningen till att vi har den här timmen mellan 7 och 8 på morgonen är att det är enda chansen för de övriga som jobbar som assistenter i kommunen att sjukanmäla sig. Ja, under helgen då, annars kan man ju ringa under dagen. Men vanligtvis *peppar peppar* är det lungt här på morgonen, de flesta som jobbar helg brukar känna under fredagen om de kan jobba eller inte.
Nu ska jag gå och släcka och diska och sedan knalla till första passet. På återseende kära vänner!
Suprise!
Idag har jag farit som en äggsjuk höna mellan barn/jobb/mormor etc. Lämnade Alvin på dagis kvart i elva. Åkte ner på stan, parkerade och gick med Elis till Teklas och handlade mat, som vi sedan gick med till mormor. Det tog 50 minuter. Hade jag varit själv hade det tagit tio. Sedan gick vi till Farfar, där Elis skulle vara tills Björn slutade. Hann luncha snabbt med Madde, och sedan började jag jobba 13. Mormor ringde däromkring och undrade om jag kunde hämta ut medicin åt henne, då hennes var slut. Det kunde jag egentligen inte, men är medicinen slut MÅSTE hon ju ha uthämtat ny, så jag fick trolla med knäna och hämta medicinen mellan pass 2 och tre, och lämna den mellan pass tre och fyra. Dessutom hann jag upp på kontoret mellan ledsagningen och pass ett, och söka semester den 10:e mars. Då ska jag köra David och Louise till IKEA (kom ihåg det nu hörrni!), och jag hann även ringa och byta en tur med Madde då jag absolut inte får ihop min ledsagning nästa vecka med de turerna jag har (tack Madde!). Anledningen till att ledsagningen krånglar är ju mitt fel, för att barnen ska slippa långa dagar på dagis måste jag lägga den de dagar jag jobbar kväll och inte förmiddag, och jag jobbar inga kvällar nästa vecka. Fick byta till mig en kväll, så det löste sig. I virrvarret med alla telesamtal, apoteksbesök och ansökningar glömde jag min matlåda, och hann således inte med någon middag. Fick äta lite torra bortglömda frukter som funnits i väskan sedan tidernas begynnelse (eller början av veckan i alla fall). När jag väl slutat vid åtta planerade jag att göra en sparrisomelett hemma, som skulle räcka till kvällen samt till matlåda. Så jag köpte sparris. Men i bilen hem bestämde jag mig för att skita i maten, och hoppa i säng direkt. Orkade inte laga något.
Väl på vår gata tyckte jag det var misstänksamt att det lyste på nedervåningen... Och när jag kliver in kommer två små knattar springades mot mig och säger att de är så hungriga. Då sitter de och väntar med te och pizza, vilken glad överraskning! Så min kväll avslutades med pizza, och mys med killarna. Ja, jag somnade med Alvin medan Björn somnade under sagoläsningen med Elis. Nyss var jag ute med Sonya, och nu har jag duschat och lagt mig i sängen. I morgon börjar jag sju, har planerat att äta frulle på jobbet så då behöver jag inte gå upp förrän strax efter sex. Skööönt. Har varit vaken sedan kvart i fem i morse, då Alvin vaknade.
Så, visst får jag lägga mig nu, utan att skämmas ihjäl?
Tjingeling ♥
Picasa 3.
090227
Elis är inte sjuk idag, men han gick på halvfart igår, så han behöver inte gå till dagis. Han ska till farfar, och Alvin går till dagis själv.
Vila i frid.
Jag hittade katten precis innan jag skulle hämta barnen på dagis, när jag rastade Sonya. Tänkte först bara kasta honom i soptunnan, men det kändes så ovärdigt. Dessutom tänkte jag att det var ett bra tillfälle för Elis att få kontakt med döden. Eller är det för mycket begärt för en treåring? Elis fick i alla fall ta farväl av honom, jag förklarade vad "död" var och han fick känna på honom, att han var kall och hård, och han fick se att det såg ut som att kisen sov. Elis verkade förstå, på sitt sätt. Han var väldigt inne på att vi skulle begrava honom på gödselstacken (ja, det är ju lika ovärdigt som spotunnan, men jag vill sjutton inte ha kissen i frysen i väntan på att tjälen ska gå ut marken). Jag talade om för dagis hur vi skulle göra, så de vet om han frågar. Jag frågade innan vad de tyckte, innan jag bestämde hur jag skulle göra, jag vet inte riktigt hur små barn kan vara för att kunna förstå något av det. Samtidigt är det ju en bra chans att få kontakt med döden, hade kissen varit överkörd är det ju inte riktigt lika trevligt *urr* Alvin var för liten för att förstå, han bara skrattade åt kissen som alltid, och ville krama och gosa. Men Elis förstod att kissen inte skulle leka mer, och att han inte skulle komma tillbaka när vi begravt honom.
Lilla Bosse ♥
Jag älskar att hata.
Som ni kanske anar är jag ingen royalist. Inte alls. Men jag hyser en skräckblandad fashination för kungen, drottningen och deras välkammade avkommor. Allt känns så fejk, så långt från ens egen verklighet att jag inte kan låta bli att syna bilder och foton lite extra. Efter en tråd som sitter löst på en annars så välstrukna skjortan, en oklädsam skrynkla på kjolen, eller en finne som inte lyckas sminkas över. Allt ser så enormt tillgjort ut, att jag verkligen letar efter fel för att slita ner de där perfekta overkliga porslinsmänniskorna från sina höga hästar.
Försommaren 2010. Då ska Vickan fylla 33. Efter 35 års ålder sjunker fertiliteten för kvinnor ganska ordentligt, om man ska drilla med siffror så är fertiliteten 50% lägre än för en 25-åring. (fertilitetsguiden.nu). Ska hon dessutom vänta på att PappaKungen ska godkänna så lär hon vara strax över 35, och då sjunker chansen till en tronarvinge ännu mer. Vad spännande, egentligen. Tänk sedan om de nu verkligen har problem, tänk Vickan på en hormonbehandling.
(bilden från aftonbladet.se)
Fel.
En till.
Bilder.
Mina två timmar.
Igår fotade jag också, fast då var det Alvin som råkade illa ut ;-). Vi hade hälsat på gammelmormor på stan, ätit lite smaskiga semlor och sedan när vi kom hem var Elis kanontrött och sov en stund. Då fick Alvin agera modell. Lägger in klickbara bilder så laddar sidan snabbare för er. Bilderna finns dessutom på pixbox, som alltid.
Nu ska jag lägga upp bilderna åt er, sedan ska jag packa dagiskläder och göra te.
Hoppas ni har haft en lika skön helg som jag har :-)
Tjingeling ♥
Ljust.
Just nu går solen upp över punkthusen, det är disigt ute och väldigt kallt. Skulle ha velat vara vid Yxtaholmssjön med kameran nu, det hade nog kunnat bli fina bilder. Om det ser ut att bli kallt i morgon ska jag be Björn ta killarna på morgonen medan jag åker en sväng och fotar lite.
Trött.
Måndagen jobbade jag kväll, tisdag förmiddag, onsdag både och, torsdag kväll och idag åtta till fyratiden. Varje dag, men korta stunder i alla fall.
Jag läste att februari är en av de jobbigaste månaderna, om man ser till välmående. Precis innan ljuset börjar komma, med en lång, kall och mörk tid bakom sig. Tur att jag i stort sett aldrig mått dåligt psykiskt, jag är nog väldigt lyckligt lottad som slipper och har sluppit det. Men så långt kan jag stäcka mig att jag också tycker att det är segt just nu. Jag vill ha ljus, värme och nog känner jag att jag skulle behöva en dos motivation för att komma igång att träna.
Fredag!
Morning, morning.
Om jag hinner efter att schemat är klart ska jag städa hos mormor, men om tiden är knapp äter jag bara lite snabb lunch där.
Just nu kelar Elis med BosseKatt. Han flyttade ju till David när Elis blev för påflugen, men nu när David flyttat har Bosse kommit tillbaka hit hem. Fast kissen får fortfarande bara vara inne korta perioder, han blev så stressad av barn och hund förr att han kissade där han kom åt, därför blev vi så glada över att David tog honom. Så just nu tränar vi lite, han får vara inne lite då och då och mysa, men efter någon timme får han gå ut igen. Och det är nolltolerans med att lyfta eller dra i honom, detsamma gäller hunden. Ingen får bråka med honom när han är inne, och hittills går det bra. Han kan t.o.m. knalla omkring på golvet utan att bli överfallen av Sonya, det gick inte förr. Fast när han bodde här sist var hon inte ens ett år gammal, hon var bara valp då, och tog alla chanser hon fick att kasta sig på honom.
Njehe. Nu ska jag dricka upp det sista kaffet (skitstarkt, tack mamma!), sminka mig och klä mig innan jag till slut klär barnen och åker till dagis med dom. Jobbar till 20 ikväll så jag måste hitta på någon matlåda till kvällen också. Köper nog en paj eller liknande. Fast jag är inte så förtjust i de där köpepajerna, de är ju skitonyttiga.
Tjingeling!
Fråga:
Tycker du man ska kunna blocka folk som man inte vill ska läsa ens blogg,?
tycker du att man ska införskaffa det här på blogg.se?
GÖR DIN RÖST HÖRD, jag vill veta.
Mitt svar: Mja, jag har faktiskt inte några problem med att "fel" människor läser min blogg, vad jag vet. Är restrektiv med var jag lägger ut adressen, den finns inte på min MSN eller på Facebook. Just av den anledningen att jag vill veta vem/vilka som läser. Jag är inte ute efter några höga besökssiffror, då skulle jag outa adressen vartän jag kom åt. Men nu gör jag inte det, och på så sätt har jag ganska bra koll på vilka som läser och inte. Vill man inte att folk ska läsa så får man väl välja vilka som får adressen. Fast vad sjutton, skulle det införas någon sorts blockeringsgrej här så misstycker jag inte, kanske kan vara bra för de som blir trackade. Men jag själv
Alla ♥ dag.
Själv gillar jag att uppvakta folk, alla hjärtans dag är en av alla bra orsaker att fira folk. Jag och Elis tog en tur på stan, efteråt var han helt slut. Först bytte vi en mössa som Alvin fick tidigare i veckan, till en större variant. Sedan gick vi till konditori Violen och beställde en minitårta och köpte vaniljhjärtan. Sedan gick vi till blomaffären och köpte ett litet arrangemang till gammelmormor. Efter det gick vi in på ICA och köpte fyra små rosor som vi satte kort på. Och så inledde vi en liten gåvoturné runt på Drejskivan och Smedjan, där vi lämnade blommor till de jag jobbar hos. Elis tyckte det var lite läskigt att möta så många människor han inte kände, men han uppförde sig fint. Sist av allt fikade hos gammlemormor, som blev så jätteglad av blomman hon fick. Sedan gick vi och hämtade minitårtan (som ni ser på bild här nedan), åkte hem och hämtade Alvin (han fick stanna hemma medan jag och Elis var på stan, han skulle aldrig orka med så mycket springande i trappor och ut och in i affärer när han dagen innan var så febrig), och så åkte vi till pappa och mamma och fikade.
Korvgrillning.
Mys pys.
Lördag?
Ja, tro sjutton att det redan hunnit bli lördag. Om några timmar kommer Alvin tjoa och vilja upp och leka, dumt av mig att sitta här.
Har nyss kommit från Madde, vi Friends träffades där och käkade och kollade skräckfilm. Mycket månad i slutet av pengarna, eller hur heter det ;-). Lite billigare alternativ än våra andra utekvällar. Pizza, läsk och ostbågar och filmer Mirrors. Den var apläskig, jag brukar blir lite fint räd sådär, men fan jag skrämde vettet ur mig själv när jag blev så himla rädd. Madde och Cicci fick i sen och tidig födelsedagspresent vrsin anmälan till TjejVättern. Gud vad kul det ska bli! Hör ni det!
I övrigt idag så jobbade jag till 12. Björn var hemma och vabbade för Alvin som hade spytt ner en i personalen. Jag varnade henne när vi lämnade om att Alvin kunde vara trött, för han hade nattskräcksanfall i natt, och skrek i flera timmar. Förmodligen var det ett sådant anfall i kombination av mosighet som gjorde honom vaken i två timmar. Jobbigt var det i alla fall. När jag kom hem vid tolv var han kalasglad, och pigg och feberfri trots att han inte fått Alvedon. Så vi åkte ut till hästen en stund, väl hemma dusch och mys. Fast bara på tio minuter blev han knallhet och jättefebrig, men konstigt nog gick det över med Alvedon igen vid fyra. Och sedan var han som vanligt. Konstigt det där. Blir en lugn dag för honom i morgon, även om jag och Elis ger oss ut en säng på stan.
Nu ska jag sova, jag antar att det är jag som får knalla upp med barnen när de vaknar tidigt i morgon bitti. Hör att Elis rumlar runt i sin säng, snart kommer han in hit och säger något klokt. Det brukar han göra. Sist sa han: Jag har med mig en EGEN kudde. Ja, det var ju praktiskt. Idag på dagis hade han skällt på stackars Alvin när han kräktes, han tyckte att Alvin skulle kräkas i "totaletten" och inte på golvet. Ja, det sa vi ju till Elis när han var magsjuk i julas, vilket minne han har. "Sonya sluta slåsa så, då åker du ner i KÄLLAREN!" Jag blir SÅ ARG på dig!" sa han när vi klädde oss idag. Sonya stod bredvid, som alltid, och flåsade. Som alltid ;-). Det är kul när det börjar komma så mycket långa meningar. Alvin snackar också, och jag blir lika förvånad för varje ny grej som kommer. Elis tragglade vi ord med hela tiden, då hade vi stenkoll. Men nu lär sig båda killarna så mycket av dagis. SÅ roligt!
Nä, sova var det. Undrar om jag kan hålla ögonen öppna tills datorn stängts av...
Bilder.
Lägger ut lite bilder från måndagens fotande på Sabina och Vilmer :-)
Hallå!
Ikväll fick jag en helkväll vid datorn (efter att jag gjort mat/klippt klorna på Sonya, badat barn och duschat hunden). Snällt. Jag har redigerat bilder i flera timmar, satte mig strax innan sju och blev precis klar. Nu ska jag belöna mig med te tänkte jag.
Om någon är nyfiken på vad jag har gjort kan ni kolla på pixbox, och sedan välja senaste uppdaterat album i rullisten. Orkar inte lägga ut bilderna här, är ganska seg faktiskt. Ska ner i källaren och fixa lite med tvätten innan jag hoppar in i duschen, varje dag denna vecka står min väckarklocka på härliga 05.15 (och två snoozningar á 7 minuter hinner jag med förstås). Därför vill jag komma i säng i tid.
Liten rapport sedan sist, då jag jobbade hela helgen och inte orkade skriva något.
Lördag: Jobba hela dagen 8-20.
Söndag: Jobba 7-12 och 16-20. Mellan passen körde jag hö, fikade hos pappa och mamma med killarna samt duschade och gjorde mig i ordning att jobba igen.
Måndag: Ledig! Åkte först till Sabina och plåtade lille Vilmer medans pappa var barnvakt. Sedan ut till pappa & mamma med killarna, de fick greja lite ute och jag gjorde minsta möjliga.
Idag: Lämnat på dagis/ jobbat 8-12/hämtat mat åt mormor/hämtat killarna på dagis/tog ut pengar åt mormor/handlade åt mormor/fikade och lämnade varorna/handlade åt oss med killarna/åkte hem och bytta kläder/hämtade Madde som var barnvakt och hjälpte mig hämta spån/lämnade Madde och åkte med spånet till pappa & mamma/fikade där/åkte hem och utförde de andra sysslorna jag skrev ovan. Det gäller att hinna med så mycket som möjligt...
Tjingeling!
Idag...
Har megaont i huvudet, suck. Kollar Let´s Dance, och funderar på om jag ska gå och sätta på te kanske.
Jo, det ska jag.
Ha en trevlig helg nu på er. Själv ska jag jobba helaste helgen.
Tjingeling :-)
Bilder.
Sedan får ni en bonusbild på Alvins busigaste min för tillfället:
Snö.
Idag är jag ledig *hurra*. Fast dagen är mucho uppbokad ändå. Det blir visst alltid så när jag inte jobbar. Först ska vi till banke, och ta ut pengar åt mormor. Sedan ska jag handla lunch åt henne på Teklas, och så på ICA. Lämna det och sedan ska vi fika hos henne. Efter det ska jag och barnen åt ut till hästen, pyssla lite i stallet. Hoppas att Alvin somnat i bilen då, för nu är det så nedrans halt ute att han inte törs gå annat än när jag håller honom i handen, och det blr inte så mycket gjort i stallet då...
Sista dagarna på dagis har gått jättebra för killarna. Precis som det ska vara. De knallar in, har knappt tid att pussa mig hejdå och så vinkar de i fönstret det sista vi gör.
Alvin har börjat prata massor nu. Igår morse, efter frukosten (eller ja, de äter ju egentligen frukost på dagis när de kommer, men en frukt eller lite yoghurt brukar de får här hemma innan vi åker, tycker det är en bra vana att äta på morgonen) sa Alvin "-èJaDädiNuuu..?". Du? Va? Vem sa det? Jag är inte van vid att det kommer meningar från min vänstra sida när vi äter, haha. Och det första jag sa när jag hämtade på dagis igår var att Alvin hade sagt samma sak där. Så gulligt. Så hade de firat att en i personalen fyllde år, alla barn hade gömt sig i ett nedsläckt rum och så skulle de sjunga "Ja må hon leva" när fröken kom in. Och Alvin hade direkt knallat fram och avslöjat att de satt där, och så hade han börjat sjunga Bä Bä för henne. Han är kul, min lilla skrutt. Liten, lurvig och numer väldigt pratig.
Elis gav mig ett muntert uppvaknande i morse. Fast, klockan var åtta, så länge brukar man inte få sova när Alvin får bestämma, men Alvin sov PÅ mitt huvud hela morgonen. Mysigt, men tungt och svettigt. Och lurvigt. Jag hörde att Elis sa något i stil med att Alvin inte fick ha den, och Här mamma. Sedan wosch! Ett helt glas iskallt vatten rakt på halsen, gallskrek gjorde jag för jag blev skiträdd. Stackars barn vad rädda de blev, haha. Man får inte dränka mamma på morgonen, jag är inte upplagt för vatten just då.
Nä, nu ska jag klä barnen så vi hinner innan banken lunchstänger vid elva. Höres :-)
Arg!
Strypa!
