29 november 2011.
Jag stör mig så på folk. Ska jag vara ärlig så stör jag mig mest på arbetslösa, "mellan två jobb". Sådana som går hemma.
Som gnäller över petitesser. Som inte kan skriva, inte ens orkar bry sig om att rätta uppenbara stavfel. Som postar inlägg på inlägg på FB, om alla "svåra" bekymmer de dras med. Som visar halvtaffliga interiörbilder hemifrån på Jotexbeställda kuddar. Bilder på hemmamålade naglar. Möblerar om fem gånger i veckan.
Eller ger ut mattips. Tävlingar. Frågestunder.
Till sina fem arbetslösa vänner som läser bloggen (och jag).
Överöser "nya" vänner med lovord, för att sedan sluta umgås och skriva kryptiska, bittra FB-inlägg.
Ibland kan jag sitta en halv kväll och fundera ut riktigt elaka kommentarer. Men jag skriver dem aldrig. Man ska inte vara (onödigt) elak.
Jag skulle önska att dessa kunde skaffa ett jobb, träffa några vanliga människor som inte ingår i familjen. Skaffa normala bekymmer.
Ibland undrar jag om de personerna är konstiga pga att de inte har något jobb, eller tvärt om.
Jag gillar att bråka, komma med rappa kommentarer, argumentera. Men jag orkar/hinner inte engagera mig i sådana människor, som enbart fascinerar mig på negativa grunder. En slags "trafikolyckefashination". Man vill stå en bit bredvid och förfasas.
Och värst är väl kanske jag. Som ändå inte kan låta bli att läsa skiten.
26 november 2011.
Dagen till ära så skrider jag omkring i min OnePiece. Lördag och allt. Småäter fudge och fransk nougat från julmarknaden i Julita. Kommer inte bli smal den här julen heller. Men vad sjutton, who cares.
Var nere på julmarknaden nere på Häst & Hund, men det blev en stor besvikelse. Ponnyridning fanns ingen, ingen fiskedamm heller. Och väldigt dåligt med folk, i alla fall när jag var där, då var det nästan bara knallarna glest utspritt. Men ändå ett bra initiativ, och Flensborna är väl som annat folk, ganska svårstartade. Om de kör samma nästa år så blir det säkert mer folk.
Just nu julbakar vi. Eller bakar och bakar. Jag har spritsat kristyr runt några bokmärken som låg och skräpade, Alvin var jätteimponerad. Sötis. Och så gör vi ett litet pepparkakshus, och mintkyssar.
Lungt. Skönt. Inget bråk. Leksaker överallt. Men ändå fridfullt.
24 november 2011.
Jag vet egentligen inte vad jag ska göra. Fick ett ryck och betalade alla räkningar snabbt som attan. Vill inte ens se min lön efter det här (kommer inte se den heller, med tanke på alla utgifter det var). Varför ska bilskatt vara så dyrt? Varför ska vi ha tre bilar? Suuuck.
Nåväl. Brukar inte vara bitter om pengar, kändes bara lite extra surt när jag både vabbat, varit sjuk och fått tre laxar i avdrag för en kurs. Bensinräkningen låg på skyhöga fyra tusen spänn. Mycket kuskade till E-tuna och pappabesök, samt till K-holm på kurs. Hade vi inte bilarna så vore livet ack så mycket billigare, men ack så mycket krångligare.
Passade på att ta alla firmaräkningar, mormors räkningar samt räkningarna jag har i min roll som god man. Allt är klart och jag behöver inte tänka på sådant mer nu. Riktigt, riktigt skönt.
Nu ska jag upp och pussa på mina killar. Kommer somna ovaggad bredvid dom, Elis ville spela lite Mario, men jag kommer inte orka. Skitmorsa man är. Bara hem, laga mat, sova. Vilket liv. Vi hade tänkt baka, men nej. Jag orkar inte. Maten blev småplock och tog tid att plocka fram/äta/plocka tillbaka; julskinka, rödbetssallad, köttbullar och prinskorv, lite kokt ägg och några potatisar. Klockan bara rinner iväg och jag ser att jag famlar mellan ämnena här. Vet inte riktigt vad jag ska skriva mer än att jag är så förlamande trött just nu.
Jag kommer inte köra mitt julerbjudande med fotografering. Jag var så grymt jättetaggad, men inser nu att jag måste erbjuda studiobilder eftersom snön lyser med sin frånvaro. Det känns bittert. Skittråkigt. Men jag orkar inte kånka blixtar, möblera om hemma hos folk, spänna upp bakgrunder och leta kontakter i rum jag aldrig varit i. Och allt under en timme, för att vara effektiv. Jag pallar det inte just nu. Fotograferingen ska vara min avkoppling, jag vill själv välja när jag ska krångla till det. Jag brinner ju för utomhus, befintligt ljus. Det är det allra bästa. Har så många idéer för just utomhusfotografering. Blir så besviken när det inte kommer någon snö. Men jag tänkte ordna affischer, och den dagen det snöar sätter jag upp dem. Jag har ordnat med tre butiker som jag får annonsera i, men eftersom jag har fördelen att välja om jag ens vill ha jobb, så kan jag avvakta tills flingorna faller.
Jag vet att jag låter bitter. Jag älskar ju fotograferingen, jag vill ju syssla med det på deltid. Jag blir så ledsen bara, när jag hela tiden får känna allt kringjobb som krav. Jag får aldrig till det, jag jobbar för mycket med allt annat och mina telefoner bara ringer hela tiden och ökar på alla uppgifter. Men, nästa år får vi ett nytt schema. Vilket innebär mer helgjobb för mig, men. Jag är väl den enda som tycker att delade pass är positivt. Men tänk vad jag kommer hinna ikapp allt då. Allt som jag just nu inte hinner kan jag göra då, timmarna mellan passen. Fakturering, packning, CD-bränning, etikettering, beställningar och leveranser. Bokföring. Sådant som är ganska tråkigt, som tar tid men måste göras. Som jag oftast får försöka klämma in mellan tvätten och disken här hemma.
Dessutom har jag lyckats snika till mig en barn/baby/jul-fotografering nästa vecka. Det ska bli kul. Det är skönt att fotografera på eget initiativ, för då behöver jag inte vara så pressad att det ska gå så fort, vara så hemskt tidseffektivt. Det kan få ta lite extra tid, jag har utrymme för egna idéer och jag hinner andas.
Nu. Nu ska jag sova. Hanna 30 år går och lägger sig med barnen klockan åtta.
23 november 2011.
Jag är egentligen ledig idag, men jobbar ett pass åt en kollega 12-19. Och, jag har mycket att göra med det sista finslipandet av hemsidan jag bygger på. Så, klockan är inte ens sex och jag är uppe och ska göra nytta.
Och här hemma är det mysigt som adrig förr. Hela eftermiddagen igår ägnade jag åt att städa, bädda rent, tvätta filtar mm, nu nu doftar det gott, och känns rent och fint igen. Björn jobbade över, så när han kom hem vid åtta fikade hela familjen vid tv´n. Det hör heller inte till vanligheterna nuför tiden.
Barnen var knappast svårlagda igår, de hade varit ute hela dagen på förskolan, tom lunchen åt de ute. Sedan väl hemma satt de inte still en minut, och när de väl fick sitta still vid en film på kvällen, somnade de bums.
Hemmet har verkligen kommit i sista hand på sista tiden, jag har bara hunnit det absolut nödvändigaste. T.o.m. så Björn dragit fram dammsugaren emellanåt, och då är det illa...
Just nu ligger Sonya och sover på ett nytvättat fårskinn, framför brasan jag nyss tänt. Känns urmysigt här hemma.
Men, nu är klockan sex och jag ska börja mitt hemmaarbetspass.
Bråkmoster igen.
(Jag tror jag behöver lite ledigt. Eller hitta något annat att bråka om kanske.)
Och varför sitter jag här, denna tidiga morgontimma? Börjar lite senare idag, ska ägna mig åt mitt god man-uppdrag nu under förmiddagen. Sedan förhoppningsvis lunch med mammsen innan jag hämtar barnen, lite beroende på hur lång tid förmiddagens uppgifter tar.
(nu kom Esther upp från sängen så nu är det dags för en prommis)
20 november 2011.
Hej!
Jag tänkte skriva ett klämkäckt inlägg men orkar inte. Mitt liv är inte så klämkäckt just nu. Mest bittert och surt. Pappsen är sämre (stygnen i bukhinnan hade gått upp, vilket gör ytterligare en operation. Vi som såg hemfärden inom räckhåll...), det är oändliga schemakonflikter på jobbet och jag får konstant argumentera, förklara, konstatera och bråka. Ibland är jag ruttet trött på att jobba åt kommunen. Just nu är en sådan period, men det är bara för att allt är så fyllt av bråk och oro. Jag vet att jag inte står själv, har mina goa arbetskamrater bakom mig. Men det märks sällan när det verkligen skulle behövas.
Ibland undrar jag om min förmåga att blandas in i konflikter är något sätt för mig att bevisa att jag inte är konflikträdd... Kan ju lova att det inte ligger mig till gagn om man ser i löhekuvertet. Vem vill höja en bråkmakare?
Fast i och för sig, för att få vind i seglen måste det blåsa.
13 november 2011.
God morgon.
Hoppas alla mår bra. Själv vaknade jag med migrän, det är fruktansvärt. Jag vet liksom inte vad jag ska ta mig till när jag mår så, det är en chansning med värktabletter och jag vet aldrig om det hjälper.
Satt en stund i värmen från brasan, och tyckte mig känna att det släppte. Efter värktablett då, såklart. Och ja, det är bättre nu. Men det krävs så ytterst lite för att det ska komma tillbaka. Oftast kommer det när min puls går upp, t.ex. om jag blir arg/ledsen eller anstränger mig. Så hela dagen idag kommer jag gå släntra omkring i en känslomässig dvala.
Jag vill inte sitta vid datorn mer nu.
Så vi får höras en annan dag.
12 november 2011.
Hej vänner :)
Tidig morgon idag, jag låg i sängen till prick sex innan jag masade mig upp. Båda barnen hade kommit in till oss. Det var så fruktansvärt mysigt där i sängen jag jag liksom inte ville gå upp därifrån. Varmt och gott, och det enda som hördes var Elis små snarkningar.
Smög upp, klädde mig tyst och gick ut med Esther och Sonya. (haha, måste bara berätta: ni vet ju att chihuahuor gärna fryser/skakar? Och när jag stod i badrummet och skulle pilla i linserna tyckte jag att det riste i huset, jag trodde antingen det var en traktor ute eller fel på pannan i källaren. Det lät liksom "brrrrrrrm-tyst-brrrrrrrrrm-tyst". Men sedan tittade jag på Esther, och såg att det ju var hon som skakade till, som hon brukar. Men det skakade i toalettlocket, och det var ju det som lät. Lilla söta vovve. Och jag höll med henne, vi har kallt inne. Kan ni tänka er att vi fortfarande inte har någon värme påsatt, förutom att vi eldar? Snacka om att golven är kalla. Snacka om att det är kallt på mornarna, eller när man kommer hem på eftermiddagen och inte har hunnit elda. Elementen är ju inte klara ännu, och pja, vem vet när det blir. Livet är en chansning.)
Vi välkomnar 1800-talet till Nybblegatan 17.
Men det känns ärligt som lite djurplågeri att dra upp en alldeles morgonsängvarm liten valp från sängen, och ställa ut henne i kylan och hoppas att hon vill gå och kissa. Hon tittar på mig under lugg, med slokande öron, och liksom "...matte det här gååååår inte...." Sonya far som en vettvilling, runt, runt tomten, medan Esther står och lider.
Men nu är jag på jobbet. Har undanröjt mina uppgifter och kände att jag kunde ta tio monuters bloggande medan jag dricker kaffe.
Ska hem till barnen mellan passen. Björn ska (för ovanlighetens skull) till jobbet. Där var han igår kväll till 23, när vi skiftade pass när jag kom hem vid 19. Det är ju ingen risk att man tröttnar på varandra när man aldrig ses. Snarare så att man glömmer bort att man bor med någon.
Det ska bli skönt att komma hem. Om barnen tillåter ska jag också jobba lite, skriva om avtalet till hemsidebygget (vi la till några saker) och sedan kanske skicka några ordrar som ligger och väntar. Den här veckan har varit så full att jag är enormt glad över att jag inte har några fotograferingar inbokade den närmaste tiden. För det har varit så mycket, jag behöver lite andrum och hitta tillbaka till inspirationen och orken.
Nu ska jag ägna kopiatorn lite uppmärksamhet. Så vi kanske höres i morgon.
PS Jag såg att jag helt hade missat att sätta in Farsdagshälsning i tidingen. Det brukar jag alltid göra, jag har nog gjort det sedan barnen kom. Men nu har jag helt missat det.
PS 2 Dessutom var vi och hälsade på pappa igår. Elis ska få följa med i morgon, tror han vill träffa sin morfar. Men jag förberedde honom på att morfar hade många slangar, men jag tror inte att Elis tycker det är så jobbigt. Eller, det vet man ju aldrig. Elis som blundar varje gång jag klipper naglarna på honom.
10 november 2011.
Jag orkar egentligen inte skriva. Vilken uppoffring jag gör ändå.
Har varit på fackling kurs i tre dagar nu, dagarna har som vanligt startat vid fem, lämning på förskolan vid sju och hämta mammsen halv åtta. Sedan i K.holm till halv fem. Snacka om att jag är slut i både huvudet och rumpan. Det är världens klyscha när folk säger "jag är inte van att sitta still", men det är faktiskt så. Det blir så jobbigt på något sätt, att lyssna och vara uppärksam. På jobbet kan man i alla fall koppla bort huvudet och vara lite halvt disträ emellanåt.
Väl hemma från kursen idag fick jag mat hos mamma (tack!), grillad kyckling. Sedan iväg på bokföringskursen, som slutade halv tio. Väl hemma en snabbfika med mannen i huset, och sedan satte jag mig och skrev avtal. I morgon kanske jag kan avslöja vad jag ska göra för hemsida, någon som har en kvalificerad gissning på vilket företag här i Flen det gäller?
Nu ska jag sova. Ska. Huvudet går på högvarv fortfarande, vilket kunde vara enormt produktivt (jag är aldrig så kreativ som på kvällarna/nätterna) om jag inte hade så grymt ont i baken från allt stillasittande. Mitt arsle pallar inte med stolskontakt. Så. Nu är det jag som ger mig iväg mot sängen. Kanske lite Storytel. Om jag hinner. Oftast brukar jag bara hinna spola till det stället där jag somnade sist innan jag somnar på nytt.
Just det. Är fortfarande lite uppjagad över mitt jobb. Fick en riktigt negativ schemaförändring som gjorde mig totalt vansinnig. Eftersom jag inte kunde vara med på vårat möte (pga utbildningen) så skulle jag missa att det nya schemat skulle presenteras för oss. Jag ringde därför min chef på morgonen, och fick mina ändringar presenterade.
Ibland går jag ut för hårt, och ibland blir jag för arg. Men idag är jag enbart glad över att jag sa precis allt som kom upp i huvudet. Alla tankar och åsikter kom fram (under de tre minutrarna jag pratade med min chef). Utan personangrepp, utan en röst som skakade av ilska (jag brukar ibland bli så arg att jag tappat talförmågan). Men idag fick jag fram det sakligt, och riktigt kraftfullt. Jag fick igenom en del av min önskan. Schemat delades inte ut, trots att det var sagt så. Hoppas för sjutton att vi får en bättre variant.
Jag tror dock inte att jag blir speciellt populär hos varesig mina arbetskamrater eller min chef, eftersom jag faktiskt "förstör" något som skulle bli så bra. Men jag känner mig ändå stolt, jag står för allt till fullo. (självklart kan jag pga tystnadsplikten inte nämna mer än såhär, varken varför jag är missnöjd eller vem eller vad som är orsaken till det. Nog för att jag är personlig på bloggen, men jag skulle aldrig skriva något negativt om varesig chef, arbetsgivare eller arbetskamrater här).
Men jag har alltid stått upp för det jag tycker, jag är banne mig inte konflikträdd oavsett om det gäller konflikter på eller utanför möten. Och jag kan argumentera för min sak. Om inte jag själv står upp för min rätt, vem gör det åt mig? Sedan får mina arbetskamrater tycka att jag är en pain in the ass som bråkar. De närmaste har bakgrunden och jag tror de förstår mig. Men det där höjde min adrenalinnivå (tyvärr på ett negativt sätt) och jag har fortfarande inte landat.
Ni ser. Inte kom jag i säng.
Nattamat?
Och nu blev jag helt plötsligt hungrig. Nattmacka, någon?
Ingen magsjuka?
När Alvin kommer upp ut sin säng, knallröd och skakandes av feber, kan det vara svårt att förstå hur jag kan vars lättad.
Men då var det ju feberkräkningar tidigare idag. Inte magsjukekräkningar.
Skillnaden är milsvid!
(håller tummarna för feber och inte magsjuka)
Inbillningssjuk.
Som vanligt när någon nämner magsjuka blir jag inbillningssjuk. Får hjärtklappning, svettningar och bli illamående. Rädslan för att bli just magsjuk är grymt stor. Kanske inte en fobi, men väl nära.
Alvin blev hämtad på förskolan av Björn vid 11-tiden, han hade kräkts och var loj. Och kräkts mer hemma. Så fort jag klev in genom dörren började jag må dåligt, kunde knappt äta middag. Har sovit med barnen i omgångar, i olika sängar, nu ikväll.
Jag är livrädd att bli magsjuk, så jag inhalerar handsprit och vägrar pussa på Alvin. När han skulle viska något i mitt öra kom jag på mig själv med att hålla andan så han inte skulle andas baciller på mig. Som att det skulle hjälpa...
Båda killarna hemma i morgon, tillsammans med Björn som är arg för att han måste VABa. Jag är på kurs tis-tors och kan inte. Men Björn får Inge ersättning för att VABa när han går på nuvarande avtal (månadslön från DeLaRue (där han inte jobbar längre och således inte kan ta VAB), och nya lönen blir något slags fondsparande istället. Han får ju fortfarande lön från gamla jobbet trots att han inte jobbar där dagligen. Och jobbar han inte, får han ingen VAB. Lite konstigt det där.
---
Lättad är jag över att pappas operation gått bra. Nästan åtta timmar tog det. ÅTTA timmar! Helt sjukt... Nu är det bara återhämtningen kvar. Bara. Men jag är så lättad över att det gick bra, och att de inte hittade något mer under operationens gång.
Nu ska jag ta mina vovvar på en kvällslissning. Om jag kan komma upp från sängen.
PS Nu funkar rabattkoden till Fotoklok igen! Deras supersnabba kundsupport hörde av sig samma morgon som jag mailade dom, och hade ordnat det, plus fixat min rabatt i efterhand. Underbart! Alvin var med och designade boken, och fick han bestämma skulle boken bara helt i rosa, med snirkliga blommor i oändliga varianter. Tur i oturen att programmet är väl tungt för vår dator, det tog sådan tid att vi inte kunde designa och manuellt byta bakgrunder för alla sidor. (själv har jag en sådan bok liggandes i farmors affär, lite "promotion" till min firma. Fick halva priset på den då jag bloggade om Fotoklok på min bildblogg. I den fylls sidorna ut helt av bilder, men det är ju bilder som är tagna med mina systemkameror, då är bildkvalitén bra. I den boken vi nu beställde har jag blandat hejvilt med bilder från mobil-digitalkamera och systemkameror. Och då är det småcollage av mindre bilder).
Nähej, hundrastning var det ja... (har fingervalsat fram denna enorma text på iPhonen, imponerade? Borde ni vara!)
7 november 2011.
Blev vabb för mig idag. Elis hade kunnat gå till förskolan, men han hostar och nyser. Känns sådär lagom kul att lämna en så förkyld kille. Så han och Alvin fick stanna hemma idag, egentligen får ju Alvin vara där när Elis är sjuk, men jag har honom gärna hemma. Elis mår ju inte dåligt, inte så han behöver vara ifred.
Själv har jag beställt fotoboken jag pratade om (men rabattjävlakoden fungerade inte), och så har vi fikat och gjort frukost. Allt går i ett lungt tempo. Skönt.
Alvin har gjort en "fälla" till Dummingarna. (Dummingarna är visst sådana som han tycker är dumma, typ inbrottstjuvar). Han hade fyllt två PET-flaskor med vatten och tvål, som Dummingarna skulle dricka om de försökte göra inbrott (??). Sedan gick han hela kvällen igår, och morgonen idag, och kikade på de där flaskorna som stod precis utanför ytterdörren. I morse när jag hämtade tidningen hällde jag ut hälften av av vattnet. Och när han såg det blev han helt överlycklig! Hans "fälla" hade ju fungerat. Ojojoj vad mallig han är nu."-Mamma, det där med fällan, jag har funderat, och funderat, och funderat. Och sedan kom jag på att jag skulle blanda vatten och tvål, och det fungerade!".
...
Ikväll jobbar jag, fast som ledsagare. Kan vara ganska skönt att gå hemifrån en stund när jag varit hemma med mina två vildar hela tiden.
Önskar er en fortsatt trivsam dag!
6 november 2011 (2).
...
Elis: "Men åhhh! Kolla vad pengar jag har! Nu kan jag ju köpa massor med julklappar åt mig"!
Jag: "Elis, man brukar inte köpa julklappar åt sig själv, utan dem man tycker om".
Elis: "Ja, men jag tycker ju om mig själv..?"
Mina sötnötar.
6 november 2011.
Fotoklok är en av de bästa på fotoböcker, jag har använt dem tidigare och blev inte speciellt förvånad över att de nyss blev korade till Bästa fotoboken i Sverige. Just nu har de en kampanj där man får rabatt på en fotobok just till farsdag. "nyhetsbastitest2011" är koden om någon mer vill utnyttja den. Böckerna har riktigt tjock pärm, man kan få text på ryggen och de går att designa i all oändlighet. Sedan kan man välja om man vill ladda ner deras program, eller om man vill designa online.
Ska bli grymt spännande att få hem boken!
5 november 2011 (2).
Det finns visst ingen hejd på mitt bloggande. Hehe. Två uppdateringar idag, ibland slår jag t.o.m. mig själv med häpnad :)
Vi var ute hos "farmor" från halvt tolv till fem. Barnen lekte non stop med undantag för lite äggmackor. Hundarna rejsade lösa, och åt korv. Sista halvtimmen var Esther så trött att hon försökte bädda ner sig i det hon kom åt; mössor, vantar och folks jackor. Lilla sötnosen. Sonya fick vi koppla sista timmen, för det gick vildsvin i skogskanten. Hon har aldrig dragit efter vild förr, men nu kunde jag inte hålla 100% koll på henne i och med att vi eldade och behövde kolla barnen också.
Nu är vi alla nyduschade, barnen fick ta av sig kläderna i tvättstugan och allt åkte in i tvättmaskinen. T.o.m Esther fick duscha, men det var knappt hon orkade. Hon som alltid far som en skållad råtta efter nedblötning, hon bara slickade sig lite och somnade sedan i husses famn. Tror hon kommer sova hela kvällen efter det här. Nu sitter barnen med lördagsgodis och film, jag tror jag ska sätta mig hos dom en stund. Sedan ska jag kika på lite hemsidedesign åt det företaget jag ska göra hemsida åt. Lite idéer och inspiration är alltid bra att insupa.
Ha en bra lördagskväll alla, det tänker jag ha :)
5 november 2011.
Idag fick jag sovmorgon, barnen vaknade åtta och gick in i tv-rummet. Satt och spelade MarioKart och åt gamla popcorn. Kvarten senare var Esher kissnödig och vill ut, så då var det bara att klä sig. Nu sitter vi allihopa (utom tröttern Björn då förstårs) i vardagsrummet och njuter av värmen från öppna spisen. Barnen ligger framför och ritar, och jag sitter vid datorn. Vi har det rätt skönt här.
Elis är lite småmosig fortfarande, hostar och vissa gånger märks det att han inte är sig själv, speciellt motgångar gör att han bryter ihop totalt. Inte lätt med feber i kroppen.
Idag var det tänkt att vi skulle fira Ciccis Jakob, men inte med febermosig Elis. Vi åker med ut till farmors stuga istället, och fikar när de andra jobbar. Och mina vackra vovvar ska få följa med. De ligger också och värmer sig framför brasan. Så himla mysigt!
Esthers nya sak som vi tränat intensivt på är "stanna". Så numer får båda hundarna sitta när vi ska ut, men sedan väljer jag en av dom som får följa med. Ibland Esther, och ibland Sonya. Sonya har ju inga problem med sitt-stanna stanna på befallning, men numer måste hon även lyssna till sitt namn. "Sonya-sitt-stanna". De senaste två dagarna har det även lossnat för Esther, nu kan jag platsa båda hunarna vid dörren, öppna och sedan släppa ut Sonya medan Esther sitter kvar, eller tvärt om. "Esther-sitt-stanna. Sonya-gå ut". Precis så jag vill ha det.
Igår kväll såg vi film, någon krigs/utomjordning film. Som jag älskar, men aldrig lägger på minnet vad de heter. Sedan gick ju The Shining, men Björn ville inte se den och ärligt så är jag lite för harig för att se den själv. Såg en stund i början, men sedan rastade jag hundarna strax efter tolv, och hoppade i säng.
Nu ska jag svänga ihop en sconesdeg lite snabbt. Underbart gott på morgonen, te och scones! Nam-nam!
3 novemver 2011.
Idag var jag sådär klantig igen. Läste fel på mitt schema. Trodde jag slutade 16, ringde då en arbetskamrat för en sak, och hon ifrågasatte att jag skulle vara till 15. Mycket riktigt hade jag missat att stryka den ändrade turen från min almanacka. Men jag lovar, jag blev inte ledsen. Igår satt jag och försökte färdigställa vänskapsfotograferingen som liksom legat och väntat på att jags ka göra klart allt som jag haft innan. Men jag blev inte klar.
Tänkte att jag får göra det sista efter bokföringskursen ikväll. Oj, vilken ångest. Satt uppe till tolvsnåret igår innan jag var tvungen att lägga mig, men då låg jag i sängen och kunde sjutton inte somna. Mest för att jag låg och tänkte på allt jag inte får glömma.
Men nu hann jag ju göra allt. Har suttit i ett sträck vi datorn sedan jag kom hem. Har faktiskt inte dåligt samvete för barnen heller. Jag har ju jobbat hela tiden. Fram tills nu, när bilderna laddas upp på hemsidan. Tre och en halv timme med avbrott för att sätta på kaffe och slänga in ved i spisen. Inget hushållspyssel eller något sådant. Har hållt diciplinen bra. Tänk om jag hade suttit ikväll, tre och en halv timme efter bokföringskursen. Då hade ju klockan blivit halv två innan jag varit klar, och idag är min "deadline". Fem dagar får det ta, max, om inte något annat är avtalat.
Men nu har jag inte så många fler bokningar, och det är så skönt att hinna komma ikapp lite, och inte ha alla måsten i bakhuvudet. Ska ladda upp lite bilder till Moderaternas hemsida (där jag är webmaster). Men under hösten ska ju mitt stora hemsidprojekt igång, där vi ska lägga upp i princip en hel butik för e-handel. Med webshop, få kortbetalingar att fungera etc. Ett jättejobb, så jag kommer att ha att göra nästa månad, det vill jag lova. Och då känns det nästan skönt att kunna koncentrera sig helhjärtat på det.
Just ja, har beställt en så fin bakgrund från ett ställe här på nätet. En vinylbakgrund (mjukplast), som är tvådelad. Eller, en tryckt golvdel (plankor), och en tapetdel, som sitter ihop. Sedan fäster man den på stativ, tillsätter en golvlist (om man vill) och vips så har man ett "rum" som bakgrund. Smidigt som bara den!
Nähepp, dags att ta tag i Moderaternas bilder nu då. Så jag riktigt kan släppa tankarna på att jag ligger efter. Och just ja, Elin, jag ska ordna upp lite fler bilder på Charlie tänkte jag. Kommer förhoppningsvis upp lite ikväll!
2 november 2011.
Har räknat med att redigera ganska många bilder, då de är åtta stycken som ska välja 25 bilder som de får. En kul idé tycker jag.
Har suttit två timmar tidigare idag med bilder och jobb. Tänk att tiden bara flyger fram så fort jag sätter mig vid datorn. Hade Bonzo här idag också, inte av någon speciell anlending mer än att Esther och han skulle få leka. Men med två vilka hundar och två uppspela barn var det aingens rörigt att försöka skriva fakturor och sortera bilder. Puh!
Har tänt en brasa som värmer skönt om ryggen. Sov en stund med barnen, det var riktigt skönt. Hade ingen som helst lust att sätta mig och börja redigera, har haft så mycket att göra. Kreativiteten försvinner och jag kör mina macron utan att tänka efter, bara på löpande band. Smidigt, effektivt, men utan känsla. Fast, fotograferingen med Charlie för en månad sedan (?), där redigerade jag helt efter mitt egna tycke och smak. Rätt skönt. Självklart vill jag tillgodose önskemål som kommer, men för att utveckla lite av en egen stil behöver man göra saker som man vill själv. Inte som man vet att andra vill ha. Lute svårt att förklara men jag tror ni förstår. Det är därför jag ibland fotograferar gratis, om det är något speciellt tema jag vill prova. Eller för att jag helt enkelt har lust. Det är inte lika höga krav om man inte betalar något, jag får friheten att sväva iväg lite.
Usch, i morgon är en lång dag igen. Jobb 7-16, hämta barn, laga mat och äta och så iväg på bokföring. Vet inte om jag blir så klokare av bokföringen egentligen. Men det ger idéer.
Nä, nu börjar jag tappa fokus. Tänka på vad jag sla blogga om. Det är inte meningen. Ikväll är det jobb. Bäst att avsluta här och ägna en stund åt intensivt jobb så jag får lägga mig någon gång.
1 november 2011.
Jag springer på toaletten, hela tiden. Usch vad jobbigt det är. Och jag kan inte skylla på att jag ätit något dumt, jag mår inte speciellt dåligt heller. Lite "rumlig" i magen bara. Avskyr att vara sjuk men bara må lite dåligt.
Det som gör mig på bra humör är att jag hann mycket mellan mina arbetspass idag. Jag ska faktiskt börja föra lite logg över hur mycket jag jobbar, "bara för att". Ja, för att se vad jag lägger ner för tid på firman i månaden.
Jag hann faktiskt dammsuga nedervåningen här hemma idag, och flytta ur allt som var i datorskåpet ner i källaren. Själva datorn flyttade jag ut till vardags/matrummet. Hemskt övermöblerat blev det, eftersom vi flyttat in både dator och leksaker när det andra rummet är under renovering. Men, pja. Kaos är min vardag. Till höger om mig, sitter Esther. Henne blir jag också glad över. Hon vill egentligen sova, hon sitter hos mig och "gräver" på mina kläder. Vilket betyder att hon vill mysa in sig för natten. Men det får hon inte, lilla pyret. Hon sitter här uppe på skrivbordet, på ett fårskinnsunderlägg. Hon har perfekt syn både inåt rummet, och ut mot Slunganhusen där det går folk. Jag skulle kunna ha min jobbarhörna här. Fast, jag vill ju ha den i trapphuset. Ljust. Och i ordning.
Dessutom har jag planer för min blivande studio. Ja, jag har bestämt/ändrat mig nu. Jag vill ha en studio. Och jag har möjlighet till det, från två olika håll. Hemskt roligt! Dock kommer jag inte utveckla något sådant förrän om några år. Det är inte aktuellt ännu. Men jag blir så glad över att veta att möjligheten finns. Det finns ingen som kommer ta den platsen ifrån mig, den står ledig tills jag behöver den. Helt, fruktansvärt underbart! Och pratar vi fotografering så har jag beställt en studiobakgrund idag. Väldigt fin, ovanlig. Ojoj vad jag vill att dagarna ska gå så jag får prova den!
Nä, nu ska jag se om scannern vill samarbeta med mig. Jag har lovat Elin att scanna lite bilder. Fick två jättesöta ljuslyktor av henne som tack. Tack snälla du ♥
