Regn :-(
Åhh, vad humöret kan sjunka av lite regn.
Har två maskiner tvätt ute som jag hängde igår kväll. Var ute och kände på det vid sju i morse och konstaterade att det skulle torka klart under morgonen. Det såg ut at bli fint väder. Men nu regnar det. Suuuuck. Dessutom står mitt bord ute, även där funderade jag på om jag skulle bära in det eller om det skulle få stå kvar. Tyvärr lät jag det stå ute, och nu är det blött.
David och Louise skulle komma förbi och jälpa mig måla soffan. Det ser inte ut att bli något målarväder. Dessutom skulle vi grilla ikväll, hoppas det har blivit bättre väder tills dess. Man blir så bortskämd av sol och planerar så mycket.
Nu ska jag ner och bära in bordet och sedan dammsuga. Sedan ska papps med till Katrineholm och köpa färg.
Tjing :-)
Natti, natti.
En hel dag ute i solen, kan det bli bättre? Pappsen hämtade mig och barnen, de bjöd på mat där ute och jag kunde sitta i solen med en grogg samt dricka lite mycket lite vin till maten. Att bada i sjön hann vi med också. Björn är i Bern på jobb, och jag sköter tömmarna här hemma. Ja, det är somd det brukar, jag märker knappt någon skillnad här hemma.
Men just nu kan det inte kännas så mycket bättre. Barnen är nyduschade och sover i sina renbäddade sängar. deras rum är nystädat, och all tvätt invikt. Jag ligger i sängen och bloggar, nyduschad. Mitt sovrum är nystädat och sängkläderna doftar sommar då de är nytvättade och har torkat ute under dagen. Kan det bli mycket härligare?
Vi kom hem vid halv sju, och bar ut stommen till vårat nya (ny-gamla. Det bordet hade vi i lägenheten, men bytte till ett större när vi flyttade till huset) bord. Bara stommen ska vitmålas, men skivorna kommer vara mörkbrunlaserade. Jag och Elis målade det vitt. Jag hade jämt sjå med att hinna slätstryka efter hans målande. Men han är duktig. Använder så lite färg, och målar väldigt jämt och fint, så han är faktiskt till både hjälp och sällskap. Värre är det med Alvin. Han ägnade lååång tid inne. Sedan kom han ut med en ihoptorkad pensel han hade hittat i källaren. Byt till en mjuk, sa jag. Han letade länge och väl, men kom ut tomhänt. Jag sa att han fick låna min pensel, bara han kunde kila in och hämta sina arbetshandskar. Jag gillar inte att använda lacknafta på barnen, bättre att de kladdar på sina meckarkläder, och handskar. Han blev så glad, sprang höger - vänster, snurrade runt - och backade. Rakt ner i färgburken. Den nya. Hälften av färgen rann ut i gräset och på honom och på hans nya shorts. Han blev väldigt trumpen, och inte kunde jag torka honom då jag var mitt uppe i målningen och efterstrykningen av det Elis höll på med. Färgen var snabbtorkaden så jag hade inte många miutrar på mig att jämna ut rinnigarna. Bannade Alvin lite milt (kunde inte skälla på honom då han blev så besviken, fick försöka hålla honom borta från bilarna bara), han var ju så glad över att han skulle få hjälpa till och så slutade det så snöpligt. Dessutom fick jag halvt om halvt bada honom i nafta för att han skulle bli ren. Det sved i alla sommarskrubbsår. Men sedan fick de duscha länge och äta piggelin och se film, så jag tror att Alvin lyckades bli på bra humör igen. Vi tar mer målning i morgon. Om vädret tillåter. Även en tur till färgaffär´n för att fylla på med grundfärg.
Nu ska jag sova, eller kanske läsa en stund. Sonya kom in här och sniffade. "-Åh, matte! Renbäddat och dammsuget, det hade du inte behövt". Sedan kröp hon upp i sängen som somnade. Jaja, har jag ingen Björn i sängen får det duga med en hund. Hehe ;-)
Nordea i ett nötskal.
 |
Tillfällig teknisk störning |
För närvarande kan det vara svårt att använda vissa delar av Internetbanken. Vi arbetar med att lösa problemet och beklagar störningen.
NOT.
För övrigt. Dagsformen är kass. Hur kan man ärligt ha huvudvärk i nästan en vecka i sträck? Vad är det för fel med min skalle? Hela förbannade semestern blir ju förstörd. I morse vaknade jag och och tänkte direkt "Nej, jävlar... Jag vaknar med migrän, hur ska dagen sluta?". Nu tog jag en en Alvedon Forte och en Ibumetin, det kan inte vara nyttigt att knapra migräntabletter som godis så jag avstod den sorten. Sedan fixade jag frulle åt barnen, kaffe åt mig och sedan har de fått se på film sedan nio i morse. Nyss började jag känna att illamåendet börjar försvinna, även om huvudvärken är kvar. Så, fram med datorn och in med räkningarna. Trodde jag, Nordeas hemsida funkade inte. Huvudvärken får jag väl stå ut med, det har varit mitt standardtillstånd de senaste dagarna. Men illamående och kräkreflexerna klarar jag mig utan, och de var de som fanns när jag vaknade i morse.
Björns semester skulle egentligen börja idag. Men med hans feomenala jobb så fick han jobba igen för den dagen han var ledig i torsdags när jag låg däckad. Halvt på eget initiativ dock, han hade massor att göra innan resan till Bern. Från början skulle resan bara vara ett drygt dygn. Åka tisdag förmiddag, och komma hem onsdag kväll. Jag blir så grinig när han får åka på resor med kort varsel, speciellt när det liksom planeras in på hans semester. Så han försäkrade mig om att det bara skulle bli tis-ons. Nu blev det inte så, för de behövde med tid i Bern. Så han ska åka tisdag morgon, vara i Bern hela onsdagen och komma hem på torsdag kväll. Och dessutom jobba idag. En hel jäkla jobbvecka till gick åt för hans resa som bara skulle ta ett dygn.
Och visst skrev jag om den där veckan han inte kunde få besked om han skulle åka eller inte? Jag var irriterad över att han inte kunde få besked om när de skulle åka, eftersom jag jobbar kvällar och behöver lägga in om ledighet. Men han kan inte förstå att jag tycker att det är kort varsel bara veckor innan. I hans värld är det gott om tid att hinna planera resa och sådant en vecka innan avfärd. Men inte för mig, om jag ska hinna se till att bli ledig de kvällarna. Sista beskedet till mig var att han nu skulle åka den 9:e augusti, efter att jag tjatat om att få veta det i en vecka. Så jag kudne lägga in om ledigt två kvällar den veckan. Vilket jag glömt, tur i oturern. För i torsdags informerade Björn mig om att hans resepartner inte kude den veckan ""av familjära problem". Tur att jag inte hunnit lägga in min ledighet då.
Jag lovar, ska det hålla på såhär med alla förbannade resor som skjuts och ombokas så kommer Björn också få "familjära problem". Stora sådana.
Tur att han i alla fall tjänar bra där han jobbar. Det väger ju upp lite trassel i alla fall.
Nä, nu tror jag bestämt att alvin drog ut. I pyamas. Jäkla unge! Måste jaga!
Grillning.
Morgonbakning.
Har varit ute på en entimmesrunda med Sonya, det är så himla härligt ute nu. Jag vill bara vara ute! Det luktar gott, det är fint och det är varmt (nåja) och skönt. Igår var hon tjurig för jag klippte klorna på henne. Det gillade hon inte. Men jag är snabb. Tio klor - tio sekunder.
Att ställa klockan på halv sex är inte alls svårt när jag vet att jag är ledig resten av dagen.
Hann med att är frukost med Björn medan barnen sov. Det känns lyxigt värre. Nu bakar vi lite. Tänk att jag alltid blir sugen på att baka när det är nystädat hemma, det är så förbaskat opraktiskt.
Inte sämst.
Jag fick inte mår sämst, för när jag knackade på till sovrummet och bad Björn ta barnen så hade han också migrän. Men han får det för att han sover så länge på morgonen (därför är det inte lika synd om honom, hehe). Jag struntade i att lägga mig, duschade och tog sedan en entimmes prommenix med Sonya. Även om huvudet kändes lika tungt som innan så var det skönt att gå en stund. Laddade ner Spotify till mobilen så numer har jag promenadsällskap.
Nu ska jag fortsätta med tvätt, städ och plock här hemma. Jag tror barnen somnade vid tv´n, det gör mig inget även om det är sent. De kan vila en halvtimme innan jag börjar med maten. Björn är hos sina föräldrar i sommarstugan, och jag anar att han blir sen därifrån.
Morgonmmigrän.
Jag har nog aldrig vaknat med migrän, men idag gjorde jag det. Fy sjutton. Jag trodde det skulle ge sig med kaffe och en Alvedon Forte, men nix. Så nu ska jag köpa mig lite tid genom att sätta barnen vid tv´n med några ostbågar sedan gårdagskvällen. Sedan ska jag duscha, ta en Diklofenak och sedan tvinga upp Björn ur sängen och lägga mig där själv. Känner jag Björn rätt kommer det ta 45 minuter innan han kommer upp, och väl uppe kommer han göra sig osams med barnen inom ter minuter och så kommer de stå och banka på dörren in dit jag ligger. Så egentligen är det döfött att försöka få vara ifred här hemma. Men jag ska ge det ett försök.
Snart @ work.
Undrar hur stor chans det är att Björn kommer ihåg att jag jobbar kväll.
Han blir alltid så pissigt grinig när jag ringer på dagen och påminner honom om att han måste vara hemma till absolut senaste 16.10. Han veeeet ju (inte, men det skulle han aldrig erkänna) och så säger han att han ska "försöka komma hem i tid". Vaddå försöka! Jag bli galen när han säger så! Börjar jag 16.30 så gör jag det. Inte 16.32 bara för att han "inte kunde komma ifrån". Flextid finns inte på mitt jobb. Men där har han ingen förståelse, får han ett "viktigt samtal från Bern" så skulle han mycket väl kunna komma hem så jag kommer för sent. I augusti ska han till Bern, i en vecka. Med jobbet. Men de kan aldrig bestämma sig på hans jobb, om det blir andra eller tredje veckan. Jag sa att jag måste ju veta, ska jag ta FP då måste det komma in snarast, det är ju 2 månader innan som gäller. Men det är visst inte så lätt att bara bestämma sig för vilka veckor. Jag kan ju tycka att om han nu inte kan få klart besked om när resan ska bli av så får de avstå hans enorma kompetens (det är visst honom de absolut vill ha med), för det är faktiskt inte så säkert att jag beviljas ledigt de kvällarna jag egentligen ska jobba.
Idag ringde jag inte. Undrar om han kommer komma ihåg att jag ska till jobbet. Vi pratade om det igår, men i hans värld måste han få saker i e-mail för att han ska registrera det. Att bara prata om en sak hjälper inte. Min klocka är snart tio över fyra, nej, nu är klockfan 16.14 och jag börjar bli nervös. I värsta fall kan jag ta bilen och då kan jag åka 16.20. Men då hinner jag inte in på ICA och köpa något att äta innan.
Åhhhhhhhh. Nu måste jag ringa.
"-...Björn Nordin?"
"-Hej det är jag, är du kvar på jobbet..?"
"-Ja..?"
"Men jag ska ju jobba, jag börjar om 14 minuter!"
"-Ja visst fan, jag åker direkt, jag är redan på väg!"
Mina barn blir snart faderlösa.
Skitbil.
Igår genomled jag hela dagen med pickupen. Jag hatar den. Just nu är det kapell på, och det innebär att man inte ser ett skvatt bakåt när man kör. Det går inte att öppna luckorna för att packa i/ur utan att de smäller igen i skallen på en. Att packa in två barn med tillhörande barnstolar i innebär att man inte kan lägga i femmans växel för växelspaken slår i barnstolen som står närmst.
Björn kunde absolut inte ha pickupen idag, för han skulle skjutsa en besökare på lunchen. Hela vägen från hans jobb till något lunch-hak inne i stan. "Jag tänker inte åka pickup med en besökare".
När vi precis hade köpt Saaben ville jag ta den ner på stan och handla. Då fick inte jag åka Saab, för "den som har barnen får ha fina bilen, den som åker utan barn får ta pickupen". Björns egna ord och regler. Men det gäller visst inte när man har besökare på jobbet.
Suck.
Så när Björn kom hem, blev han ju mäkta besviken över att behöva ändra sina verkstadsplaner. Jag bad honom ta barnen så jag kunde plocka här inne och göra mat. Egentligen hade jag behövt gå och lägga mig, men jag vet att det är total lögn att ens försöka om barnen vet att jag är hemma. Björn håller ingen koll på var de är och oftast slutar det med att de hamnar inne hos mig när de gjort sig osams där ute.
Alvin tjatade precis hela eftermiddagen med sin entoniga gnällröst om att han ville ut, jag höll på att bli galen och ville själv bara sova. Björn och barnen var ute i tre minuter, sedan gallskrek båda pojkarna efter mig utanför dörren. Då hade Björn bestämt att de inte fick ha sina gräsklippare, varför vet jag inte. Björn skulle aldrig till att smöra för barnen eller ge dom en andra chans. Så antagligen hade de väl inte lyssnat på honom och fick bums indragen gräsklippning som straff. Men det blir ju min sak, eftersom Björn sätter på sig hörselskydd med radio och sedan klipper i en timme. Han har ingen aning om att Alvin kom in efter fem minuter. Då hade Alvin tröttnat och håller nu på att stöka till här inne.
Att Björn är grinig pga av den uteblivna meckarkvällen ser jag, för han kastar den där klipparen omkring sig. Sedan körde han över alla smultronblommor. Det retar mig. Inte de smultronen jag planterat, utan de som växer där på "fri hand". Popp så var de jämnade med marken. Jag ids inte säga något, då kommer jag få klippa gräset själv händanefter. Samt höra en ramsa om "massa jävlarns skit överallt".
Suck.
På gång.
Alvin duschar, Elis är hos P&M och Björn lastar cyklar. Jag håller på att stressa sönder mig i vanlig ordning. Ska in och duscha med Alvin och sedan lägga mig.
Dum idé att jobba extra ikväll när det redan är fullt med allt.
Dum idé att anmäla sig till TjejVättern.
Om jag inte har träningsvärk ut i fingertopparna så får ni kolla resultatet då.
Ni kan följa mig via TjejVätterns hemsida via mitt startnummer: 1929 www.cyklavaettern.com
Önska mig lycka till nu!
Dumma glasvägg.
Jag har ett frostigt förhållande till vår duschvägg i glas.
Förra året tjongade jag i hälen i den metallist som omge ytterkanterna. Det blev ett riktigt, riktigt djupt hack i hälen.
Sedan började glasen spricka. Först ett. Sedan ett annat. Sedan började glasskärvor sticka ut, när glasblocken rör sig några millimeter av fukt och värme så lägger sig glasskivorna som som i lager på varandra. Björn fick tejpa med silvertejp. Sedan fick han tejpa näst block. Och nu börjar glasskärvorna skära igenom tejpen.
I alla fall. Glasen var bara en bisak. (även om det var skönt att få det på pränt. Det behöver ju uppenbarligen åtgärdas innan glasväggen rasar ner över barnen när de duschar)
I morse när jag duschade tjongade jag i armbågen i den här förbannade sylvassa metallisten. Den är inte vass om man tar i den, eller trycker på den. Men den är skitvass om man gör som jag, har lite för brått... Som jag har ibland ofta. Och det blev ett skitdjupt hack i armbågen, en jättelucka! Jag hatar blod. Jag kan knappt plåstra om barnen.
Papps! Vår glasvägg behöver din omvårdnad!
