bananabambi

Undrar hur stor chans det är att Björn kommer ihåg att jag jobbar kväll.

Han blir alltid så pissigt grinig när jag ringer på dagen och påminner honom om att han måste vara hemma till absolut senaste 16.10. Han veeeet ju (inte, men det skulle han aldrig erkänna) och så säger han att han ska "försöka komma hem i tid". Vaddå försöka! Jag bli galen när han säger så! Börjar jag 16.30 så gör jag det. Inte 16.32 bara för att han "inte kunde komma ifrån". Flextid finns inte på mitt jobb. Men där har han ingen förståelse, får han ett "viktigt samtal från Bern" så skulle han mycket väl kunna komma hem så jag kommer för sent. I augusti ska han till Bern, i en vecka. Med jobbet. Men de kan aldrig bestämma sig på hans jobb, om det blir andra eller tredje veckan. Jag sa att jag måste ju veta, ska jag ta FP då måste det komma in snarast, det är ju 2 månader innan som gäller. Men det är visst inte så lätt att bara bestämma sig för vilka veckor. Jag kan ju tycka att om han nu inte kan få klart besked om när resan ska bli av så får de avstå hans enorma kompetens (det är visst honom de absolut vill ha med), för det är faktiskt inte så säkert att jag beviljas ledigt de kvällarna jag egentligen ska jobba.

Idag ringde jag inte. Undrar om han kommer komma ihåg att jag ska till jobbet. Vi pratade om det igår, men i hans värld måste han få saker i e-mail för att han ska registrera det. Att bara prata om en sak hjälper inte. Min klocka är snart tio över fyra, nej, nu är klockfan 16.14 och jag börjar bli nervös. I värsta fall kan jag ta bilen och då kan jag åka 16.20. Men då hinner jag inte in på ICA och köpa något att äta innan.

Åhhhhhhhh. Nu måste jag ringa.

"-...Björn Nordin?"
"-Hej det är jag, är du kvar på jobbet..?"
"-Ja..?"
"Men jag ska ju jobba, jag börjar om 14 minuter!"
"-Ja visst fan, jag åker direkt, jag är redan på väg!"

Mina barn blir snart faderlösa.