8 oktober 2011.

Jag hade skrivit värsta långa inlägget från mobilen (okey för att vara skrivet på mobilen var det långt) vid 12-tiden i natt, men blogg´s app ville inte fungera. Synd. Jag har aldrig haft problem med den tidigare, så jag blev lite förvånad.

Sjutton vad kallt det är ute! Två minus, det var länge sedan. Svinkallt inne, barnen går runt i filtar. För, tadaaaaa, vi har ingen möjlighet att sätta på någon värme. Nejmen, det var väl väntat. Alltid någon special här hemma. Elementen är tömda på vatten och några ska flyttas och kopplas om, när Björn beställt delar... Tur vi har kaminen. Jag kommer elda upp vinterns förråd av ved innan jul.

Ibland, nä, ofta ska jag säga (på fredagar när delen med husannonser följer med EK) letar jag hus. Jag dreglar. Färdiga hus. Hus som inte är fulla med hål i golven, ofärdiga lister, råa väggar utan varesig spån- eller gipsskivor, 50-talstapeter i revor... Men sedan kommer jag ju på att jag gillar vårt hus. Det är bara så ofärdigt. Och det är jobbigt att bo i. Ser man någon tidsgräns i det så kan man ju i alla fall räkna ner, men det går inte här. För vi har ingen tidsgräns. Elis kommer hinna ta stdenten innan han får ett eget rum.

Nu ska jag sluta vara så bitter. Jag ska ta upp Esther i knät, sätta mig tillrätta i stolen och sedan öppna Photoshop och färdigställa bilderna från Yxtaholmsfotograferingen för en vecka sedan.

Idag har jag två fotograferingar, en ute vid Yxtaholm, och en i Thuleparken här i Flen.

Dessutom har jag fått ett erbjudande. Jag, som alltid blir misstänksam, ser snett på mailet och undrar om det verkligen kan vara något. Sedan blir jag glad, och liksom tänker att -oj, någon kanske vill ha min hjälp mer seriöst. Längre än så har den kontakten inte kommit. Jag tänker varken bu eller bä utan låter det gå som det gör. Men kanske är det en chans att faktiskt satsa, om det nu skulle bli bra. Det kanske kan bli bra. Det vore kul. Att få igång ytterligare verksamhet under någon annan, någon som ansvarar för själva produktionen och idéerna och jag sköter det jag kan - fotograferandet. Pja, varför inte (självklart berättar jag mer när jag vet mer. Om det blir mer).


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0