Påsk = mat.
Gud, alltså. Min kära mamma (och pappa också) hade lagt ner enormt mycket jobb på påskmaten. Och det sista orkade man knappt ta av. Jag var så mätt efter all sill etc att jag inte klarade omeletter och kyckling. Som annars är så gott.
Barnen for som galingar (vad hade ni annars räknat med, mina gör så. Hehe) ute och inne. Kanonväder hade vi! Och idag är det på samma sak igen, fast hos mina svärisar.
Om jag skulle ta allt godis killarna fick, och dela upp det så skulle det räcka som lördagsgodis till nästa påsk. Typ. Elis orkade inte äta med godis igår kväll, men bad om en äggmacka. Trodde inte det fanns på kartan att han skulle vara matt på gdis men sugen på smörgås. Nåväl, curlingmamma som jag är så kilade jag ner och gjorde äggsmörgåsar som mina små hjärtan mumsade i sig vid tv´n. Det stora hjärtat låg och sov på sängen. Han var också trött efter allt ätande. Jag själv slumrade med barnen i soffan, sedan gick jag in på sängen och sov med Alvin. Utan att borsta tänderna, tvätta bort smink eller ens ta av mig kläderna. Sicken fräsching. Man blir påmind om varför man gör dyliga saker när man väl vaknar och knappt kan öppna ögonen av all mascara som klistrar ihop gluggarna.
Vi passade på att väga os där ute, David vann med hemskt många kilon. Sedan min kära mamma, och pappa, Louise och till sist jag. Men nu ska vi banne mig köra igång igen. Så många gånger som vi vägt oss, sagt att "nu kör vi", och så händer nada. Tror det här är femte gången vi omstartar och viken blir bara högre och högre. David hade gått upp mest med nästan 20 kilos marginal. Sedan kom jag. Usch.
