bananabambi

Ja, det är glest med inläggen här. Ibland blir jag så grymt bloggsugen, jag har aldrig svårt att veta vad jag ska skriva om. Men det där sista tog udden av det roliga med att blogga.

När man läser en del krönikor så viner sarkasmerna runt omkring. Lite omgjort, lite tillkryddat. Och ändå, med värme. Det är så synd att det jag skriver inte uppfattades så. Fast jag tro, ärligt talat, inte att felet ligger hos mig. Utan hos den som pratat med Björn. Och hos honom själv, som absolut inte förstod det roliga.

När lusten faller på skriver jag från bildbloggen. Men där är jag inte privat, på något sätt. Och där finns även kravet på att producera något när jag skriver, eftersom det är kategoriserat som bildblogg.

Men men. Nog självömkat.

Nu ska jag ta tag i min vetedeg som jäser. Och då snackar jag inte om degen på magen. Ja, på tal om det. Det går sakta nu. Skitsakta. Jag är ute och promenerar raskt i snitt två gånger om dagen, en timme per gång. Ändå segar sig kilona bort. Men jag vet att jag behöver mer utmaning. Nu är kondisen så pass bra att de där promenaderna inte räcker, jag behöver lägga till mer intensitet. Antingen längre pass eller jogga motsvarande tid. Men de sista två veckorna har jag varit förkyld, och jag är försiktig med att anstränga mig då. Promenaderna har jag dock inte slutat med. Däremot joggar jag ingenting så länge jag rosslar och hostar.

Sedan har jag köpt en yogamatta, och en pilatesboll, samt Charlottes bok "Kan jag Kan du". Många bra övningar, som jag ska prova på nu när förkylningen gett sig. Kanske kan man lyckas bli smidigare och starkare utan att gå på gym? Eller är det en önskedröm?

Nu var det vetedegen ja. Sedan ska jag snabbt kasta ihop något att äta, idag jobbar jag, fast inte med det vanliga. Så jag börjar inte förrän fem. Vilket innebär att jag inte kan ta matlåda med mig, utan måste äta innan. Idag blir det blodpudding och stekt ägg.

Just det, inte har jag berättat att jag äter enligt GI? Jag trodde sådana dieter var goja. Jag vet ju hur jag ska gå ner. Men, det är roligt att testa något utöver det vanliga, så jag har provat i en sju veckor ca. Viktnedgången är ju runt 6-7 kilon (har inte vägt mig på två veckor), men jag ger inte GI äran för det. För jag har gjort som förra gången, är medveten om vad jag äter och äter inte godis, chips, läsk och fikabröd. Ganska lätt. Klart man går ner om man kombinerar det med motion.

Men, den här gången har jag även förkastat bröd, pasta, ris och potatis. Och äter inte så mycket frukt. Och, det som verkligen gett mig ett "aha" är min huvudvärk. Eller snarare avsaknaden av den. Jag har inte ont i huvudet längre! Dessutom ingen migrän på lika många veckor som jag hållt på! Kan det verkligen vara så enkelt att blodsockret hålls på en jämnare nivå utan alla dessa kolhydrater, och detta hjälper mig att slippa min ständiga huvudvärk? Jag vet inte vad jag ska tro, men ni som känner mig vet ju att jag är en migrän- och huvudvärksmänniska. Och kan GI råda bot på det, då är ingen lyckligare än jag.