Jobbhelg.
Som vanligt sitter jag på jobbet och degar. Har just diskat kaffekoppen och väntar numer på att klockan ska gå. Det var svårt att gå upp i morse, jag kände mig riktigt seg. Och så låg Alvin och kittlade mig i nacken, jag tror han drömde något så fingrarna pillrade och kittlade en lång stund. Han kom in vid femtiden i morse, med nalle och filt. Ibland packar han på sig så mycket saker innifrån sängen att han är tvärförbannad när han väl kommer in till oss, för allt bara rasar ur famnen på honom. Elis låg också hos oss, någon gång mitt i natten undrade jag vad det var som låg vid min knän, då var det Elis som låg insnurrad i en filt, och så under täcket mellan mig och Björn. Elis den kraken var ju sjöblöt av svett. Han drömmer om bokstäver, ofta vaknar han och vill att jag ska titta på vad han har skrivit. Han kan ju inte skriva, men påstår i sömnen att han har skrivit alla bokstäver. Och jätteglad är han över det. Så då är det bara att acka och oha lite tills han somnar igen.
Ja, det skrev jag aldrig igår, men precis när jag hade klätt Alvin, och skulle börja med Elis, ropade han från toaletten: "Mamma jag har en prick här. Och en här. Här också, och här och...". Ja, det var ju inte så mycket att orda om, bara ringa dagis och säga att barnen blev hemma. Men vi kläddde oss och gick ut ändå, barnen fick gräva sig svettiga i den djupa snön. Sedan hoppade vi in i bilen och for till K-holm, där jag hämtade ut min kära dator som hade fått livet skärmen åter. Sedan for vi raka spåret hem, och barnen såg på film medan jag pysslade lite hemma. Orkade inte städa, det gör jag alltid på fredagarna annars, men inte igår. Det ser någolunda skapligt ut ändå.
Usch, ögonen går knappt att få upp idag. Jag har sovit bra och lagom många timmar, ändå känner jag mig ganska off. Ändå är jag väl inte i närheten av hur Björn känner sig på mornarna. Han är liksom segast av segast när det gäller att komma upp på morgonen. Han snoozar trehundra gånger (känns det som) och klockjäveln är i andra änden av sovrummet. Så han hasar upp och ner, fram och tillbaka mellan sängen och klockfan hur många gånger som helst. Sedan muttrar han, stönar, suckar och hasar ut och in ur garderoben, letar kläder, är arg över att inget är rent och struket. Fast så här går det till om jag och barnen är lediga, och får sova på morgonen (att vi sedan aldrig kan sova pga allt jävla oväsen när det ska letas kläder och snoozas klockor är en annan femma, det har hänt kanske en gång att sedan jag började jobba igen ht-08 att båda barnen har sovit när han åkt). Annars går jag upp först, lägger in barnens kläder åt honom (givetvis har jag lagt fram både mina och barnens kläder samt packat dagisväskorna dagen innan, men enligt min trötta hälft kan man lika gärna göra sådant på morgonen) så han kan väcka och klä barnen medan jag gör mig klar och fixar frukost till oss. Och då kan Björn inte snooza så länge, för kommer inte barnen upp så får han lämna dom eftersom jag minsann inte har någon flextid på morgonen. Och ni kan ju gissa hur muntert det är här hemma de morgarna när jag börjar tidigt och barnen ska lämnas kvart i sju...
