Gnällspik.
Alvin är helt fruktansvärt envis just nu, och jag blir så himla trött på det. Det finns ingenting som passar honom, och får han det han brukar vilja ha så ska han just den gången ha precis tvärt om. Elis hjälper mig att få honom att byra spår, tänka på annat. För när Alvin gnäller loss blir det så himla pipigt och gnälligt att Elis först tycker synd om honom och försöker få honom på bättre tankar, vilket nästan aldrig går. Och till sist tröttnar både Elis och vi andra. Och då blir det ännu mer synd om Alvin, enligt honom själv alltså.
Just nu sitter vi och se på Pluto. Den gammelgamla varianten, som gick att köpa med någon kvällstidning för något år sedan. Elis vaknade först, så han och jag duschade. Elis har fått någon form av munsår så jag ville ha in honom i duschen för att kolla såret ordentligt. Sedan ville han så gärna ha "en liten macka", och hur kan man neka honom det? Så en ostsmörgås och lite varm blåbärssoppa fikade han med, medan jag tog en kopp kaffe. Sedan vaknade Alvin, och ville kolla på film med oss. Honom ska jag kasta in i duschen när Björn duschar, Alvins hår är helt makalöst ruffsigt och måste blötas helt för att kunna se okey ut.
Vi ska ju på dop senare idag, barnens kusin Ella ska döpas. Jag är i valet o kvalet om jag ska ta med kamera eller inte. Plockar jag med systemaren så kommer jag fara mellan golv och tak för att inte missa något, och jag vet faktiskt inte om jag orkar det. Har så ont i halsen och så kommer jag få jaga två vilda killar under hela kyrkovistelsen. Men ska jag släpa på systemaren måste jag ju fota, ingen vits att ha den med för att ta två bilder unde fikat typ.
Missade schlagern igår, jag brukar alltid se det. Men vi hyrde en Wallander istället, och sedan sov jag och Sonya som två klubbade. Ganska skönt, men jag har så svårt att andas när jag ligger ner, inte blir det bättre av den där 40-kilos kolossen ovanpå. Skendräktig är hon också, hundrackan. Hon löpte tidigt i december, och skendräktigheten har alltid kommit ganska precis månaden efter. Och så kom ingenting alls, inte ett tecken. Jag hoppades på att det inte skulle bli något, men nu i veckan såg jag att hon samlade mysdjur (en "Store Chris-docka" från Byggare Bob). Men det har varit ganska lungt, än så länge. Jag bara hoppas att det där ska ge sig, för det är hemskt jobbigt med hennes humör.
Åh jag hoppas dopet går fort, jag har så mycket jag vill göra hemma att jag liksom inte vill ägna hela dagen någon annanstans. Suck.
