Morgon, morgon.
Halv sex ringde klockan, och jag studsade (nåväl) upp ur sängen. Eller snarare kom på att jag skulle skita i promenaden, men sedan kunde jag inte somna om så tio minuter senare stod jag i träningskläder och knöt skorna. Sonya fick följa med, men jag tror att gammeltanten börja bli för gammal för sånt här. Eller så är hon bara morgontrött, för hon var så uttråkad av promenaden. Vek av från min vanliga 45-minuterssväng och tog 30-minutersturen på elljusspåret istället, och det tyckte hon var roligare. Vad gör man inte för att roa vovven.
Just nu sitter hon fastkopplad i Alvins BobbyCar. Alvin försökte få henne att dra den, och hon kraken går liksom med på det. Alvin vaknade väldigt tidigt, han som brukar kunna sova till nio i alla fall. Nu äter de frulle vid tv´n, risifrutti och melon. Jag åt tillsammans med Björn tidigare i morse. Men med hans tempo hade det kunna bli lunch vi intog tillsammans. Han är så seg på morgonen. Han skulle möta sin franska student vid sju, och tjugo i sju frågade han mig var hans byxor var. Som om jag lånat dom... Jag planerar minutiöst på mornarna, även om jag är ledig så lägger jag fram kläder åt mig själv kvällen innan. I morse var träningskläder och vanliga hemmakläder framme. Så gör jag alltid. Avskyr att vara stressad och leta.
Jaha nu börjar Alvin med sitt sedvanliga ljuvliga humör. Han ligger i soffan och "kan inte ligga kvar här". Dvs jag ska bära omkring på honom för Elis han förmodligen sagt något som stört Alvin. Det spelar inte så stor roll vad Elis gör, Alvin bryter ihop om Elis så sneglar åt hans håll på fel sätt. Sedan skriker han och piper och gnäller och Elis blir så sur över allt oväsende. Och allt Alvin vill är att jag ska serva honom. Bära på honom, mata honom, klä honom. Allt ska jag göra. Men Björn eller någon annan visar han inget sånt här, bara med mig. Jag vet, jag skämmer bort honom. Lite.
Oj, hoppsan. Nu har han hasat fram till trappen och vrålar istället.
Och där kastade han sig på golvet... Suck.
Det roligaste var i vintras när han var tvärilsk och inte skulle ha mössa och vantar på. Sedan stod han i dörröppningen och blir så förtvivlad och arg över kylan och han fröööös om fingrarna! (fick vantar) Gallskrek och frööööös om hååååret! (fick mössa). Gallskrek efter det och frös nu i munnen. (Björn sa till honom att då faktiskt knipa igen truten).
