Städar sällan.

Sonya är rolig. Eftersom jag plockar och grejar i ganska rask takt här, tror hon vi ska ha besök. Det brukar vara så, om någon ringer att de ska komma förbi så får jag eld i baken och försöker röja de värsta bergen av prylar.

Och eftersom jag gör samma sak just nu tror hon vi väntar besök.

Hon står vid dörren (som det dessutom inte går att gå in/ut genom sedan typ ett halvår tillbaka, p.g.a. avsaknaden av trapp) och varje gång jag tittar på henne säger hon: *...mmm-boff...*. Eller *burf!*

Hon är farlig, min Sonya.

Boffar och burfar. Men inga utskällningar. Bara en förväntansfull hundkrake som hoppas på gäster.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0