Jobba - äta - sova.
Men gud, jag fattar inte hur trött man kan vara. Varje kväll sedan Björn for utomlands har jag däckat tilllsammans med barnen på kvällen. Jag som räknat med allt jag skulle få gjort, all egentid jag skulle se till att ha på kvällen nu när jag inte behöver ta hämsyn till någon annan än mig själv när barnen somnat. Jo, pyttsan. Alvin säger alltid tilll om att få lägga sig i stora sängen vid halv åtta, jag lägger mig hos honom och vi småpratar tills han somnar. Sedan kommer Elis efter en kvart/20 minuter. Talar om att han stängt av tv:n men inte tordes släcka lampan. Samma procedur som alltid. Så ligger vi och pratar lite, om vad som hänt på dagis och vad vi ska göra kommande dag. Sedan somnar jag. Ikväll vaknade jag av att Björn skickade en gulligt godnatt-SMS halv tio. Då har jag sovit i 1,5 timme. Och dessutom snoozat alarmklockan i en dryg halvtimme, för den hade jag ställt till kvart i nio.
Och nu när jag vaknat mår jag nästan illa, för att jag sovit så tungt. Igår hade jag borstat tänderna och kvällsrastat Sonya innan barnnattningen, så då kunde jag lägga mig samtidigt som dom. Jag törs väl inte skriva att klockan då bara var kvart i nio... Ikväll var jag så illa tvungen att gå upp igen, då Sonya inte fått mat och jag dessutom hade tänkt duscha innan jag la mig. Men ändå, när jag väl somnat kommer jag inte igång igen. Att sätta sig vid datorn känns liks stort som att byta om och ta en joggingtur, en enorm övertalning av mig själv.
Jag har aldrig uppfatta mig själv som onaturligt trött, men ibland börjar jag undra. Det känns ju knappast normalt att lägga sig med barnen på kvällen. Eller är det bara ett normalt liv när man har småttingar? Jobbar jag på morgonen går jag upp fem för att hinna med både mig, frukost och barnen, men det gör jag oavsett om Björn är borta eller inte. Men jag går ju inte upp fem varje dag.
Fast jag upplever mig inte onaturligt trött på dagarna, det är på kvällarna tröttheten blir så konkret och liksom övertar allt. Inget känns viktigt, och allt jag vill är att få tillgodose mig några timmars sömn.
NU ska jag i alla fall kvällsrasta Sonya, och sedan lägga mig med en bok. Det ska bli skönt. Undrar om jag ens hinner leta mig fram till där jag slutade läsa senast innan jag somnar...
