bananabambi

Nu har Sonya varit skendräktig i en hel lång jäkla vecka. Hon ligger i källaren och vägrar komma upp. Där samlar hon valpar. Just nu ligger och och diar en träningssko, en pipelefant, en t-shirt, en blå nalle och en pipigelkott. Igår smög hon upp till oss när vi skulle äta lunch, hon har raggen rest och blänger på oss. Sedan, när hon trodde ingen såg, nappade hon åt sig en blå smurf som hon stack iväg med. Som tur var såg Elis det och tog tillbaka den. Men en smurf liksom! Nästa gång jag märker att den här skendräktigheten är på gång ska hon få en hormonspruta som veterinärerna sa att de kunde ge, för det här går MIG på nerverna. Varje gång jag går ner i källaren sänker hon huvudet och blottar tänderna. Jag är visst ett stort hot, men jag får i alla fall plocka tillbaka de sakerna hon inte får ha i korgen. Men hon hotar typ att bita ihjäl mig. Men ignorerar jag henne bryr hon sig inte. Det är om jag tittar på henne, eller säger något, som hon sänker huvudet och blottar tänderna. Tur att hon själv söker sig till källaren, här uppe bland barnen skulle jag inte vilja ha henne.