bananabambi

På Er alla. Hoppas ni hade en fin avslutning på 2008. Nyårslöften kanske? Själv har jag inga. Jag röker inte så jag kan inte lova att sluta. Jag äter nyttigt och tränar hyffsat, så det är inget jag vill göra bättre. Så vad ska jag lova inför 2009? Jag hade en tanke faktiskt, på att tagga ner lite. Att inte alltid vara bäst. Jag påstår inte att jag är det, absolut inte. Men min strävan är alltid att vara det. Gör jag något vill jag göra det riktigt, riktigt bra. Blogga mest, äta nyttigast, etc, etc. Små, små skitsaker var och en för sig, men tillsammans bildar det krav, och det blir ju såklart ett krav som är ganska onödigt. Ingen kräver det ju, egentligen. Fast det är samtidigt en morot att utvecklas, att vilja bli bättre. Men jag ska ändå ha, som mitt nyårslöfte, att sänka kraveln lite och försöka njuta av det jag har. Inte det jag kan få "om jag bara". Vad tror ni om det?

Om någon av er läser tidningen Folket kanske ni läste "Baby Blues" för någon vecka sedan. Mamman som står i ett hav av leksaker och prylar och stök och säger något i stil med: -"Titta. Barn och prylar precis överallt." Maken hennes frågar ängsligt: "-Blir du trött på det?" Hon svarar: -"Nej, tacksam." Och det är ju precis så man bör tänka. Det blir så lätt gnäll och onödigt tjaffs. Om skitsaker. Egentligen ska man ju vara så tacksam. Man och man. Jag. Jag skriver ju ur mitt eget perspektiv, så klart. Givetvis är jag så enormt tacksam över att jag över huvud taget har ett hem att stöka till i. Jag har de två bästaste barnen i hela världen, de har ett hem och de allra bästa förusättningarna. Jag har en sambo att sakna och älska, jag har mina nära och kära runt mig och jag trivs så med allt. Självklart ska jag vara tacksam.

Fast ärligt talat, den dä sambon. Han får faktiskt sova på soffan i natt. För strax efter tolvslaget när alla fyllesamtal var avklarade slocknade han halvt liggande över Elis spjälsäng. Nyss motade jag in honom till soffan och han vinglade in till badrummet och har tillbringat senaste halvtimmen med att spy. Jag säger inget mer. Ni som var med. Ni vet. Ni som inte var med. Ni kan ana.

Men tack alla vänner för en trevlig kväll :-)

Nu ska jag själv sluta fyllesvamla och sooooova.