Migrän.
Dagens migränanfall gav sig tillkänna redan i morse, men jag trodde jag jagade bort den med en Alvedon Forte strax innan dagislämningen på förmiddagen. Vid lunch låg illamåendet som en tät timma över medvetandet, huvudvärken pulserade i tinningarna och kräkningarna låg bara andetag bort. Krossade en Forte till, men jag hade fått samma effekt av att äta en bit av folien den låg i. Jag som hade så mycket att ordna på jobbet, tack vare huvudvärken blev inget gjort. Fick åka hem strax efter lunch, tog en Diklofenak och somnade på stubben. Diklofenak är sista utvägen, jag klarar varken att jobba eller köra bil efter en sådan. Vid halv fem kom en friskluftsdoftande Elis in till mig och frågade om jag hade kräkts. Han är så söt. Bra mådde jag ju inte, dimmig i skallen av tabletterna, illamående och rätt darrig i allmänhet. Men ingen migrän, bara huvudvärk och illamående. Det kan jag leva med. Hoppas verkligen att det dröjer innan nästa anfall inträder. Det finns ingenting som får mig att bli så ynklig och självömkande som migrän. Det är liksom ingen "riktig" sjukdom, men trots det slår den ut mig totalt.
Dessutom. Min lediga dag var, just det. Idag. Ändå bestämde jag att på LEDIG dag, alltså min FRITID, hämta ut en rekvisition på kontoret, samt beställa tågbiljetter till en utbildning vi fått i jobbet. I och med det måste barnen vara på daigis, och jag tänkte även passa på att göra klart mitt schema. Fanns det någon rekvisition att hämta tror ni, trots att jag veckan innan påtalat hur viktigt det var att den fanns? Nope. Det var min enda lediga dag den här veckan, efter att ha jobbat helaste påskhelgen. I morgon jobbar jag 8-20, torsdag delad tur och fredag till 16. Jag blir fan less på folk, okey att det är en pissfis i rymden för dom där uppe som förmodligen har häckarna fulla ändå, men för MIG är det så jävla svårt att hitta de där luckorna att göra sånt extra, jag hade avsatt tid för det idag. Vad är det som är så svårt att fatta? JA jag är på kontoret ganska ofta, på ledig tid. Men det är fan inte ett nöje, eller ett intresse. Jag är där för att göra det jag inte hinner på arbetstid. Jag hade kunnat hitta på så mycket annat bra med killarna den här dagen, vi har inte någon chans att göra något mer förrän på lördag liksom. Normalt sett är jag den som ofta har överseende med andras tabbar, men jag orkar inte alltid. Jag blir så jävla sur.
Shit, jag fattar inte hur ni står ut med er migrän, du och Björn. Visst, det finns inte mycket att välja på. Man önskar att man kunde sjukskriva sig från hela livet när man får sånt. Jag har bara haft nåt migränliknande en enda gång i livet, men det var väldigt obehagligt. Tur att ni har folk i närheten som kan rycka ut och vara barnvakt när ni får anfall, för det kan ju inte vara nån höjdare att ta hand om småkillarna när man mår sådär. kram.
