Smällare.
Det smäller och pangar. Ungdomar runt hela kvarteret har försetts med drösvis med smällare och raketer. Och ingen är så glad som jag. För nu hinner Sonya få försmak på morgondagen. Fast det behöver hon knappast, hon är skottsäker. Vi var ute nyss, en dryg halvtimme. Letade efter de ställena där de small mest, där gick vi. Inga mutor, inget extra beröm. Bara gick. Sonya sniffade på som vanligt, gjorde det hon skulle och tog ingen som helt notis om allt pangande. Jo, en gång vände hon sig om, när vi gick vid skolan. 15 meter bakom oss drog någon av en sån här smattergrej, den hade hon inte hört tidigare under promenaden så den var hon tvungen att kolla på. Men annars, ingenting. Ingen svans under magen. Ingen ragg rest. Min duktiga hund.
Kommentarer
Trackback
